• 05 maj 2008
• 1
• Detta är en debattartikel – innehållet speglar skribentens åsikter, inte Sjukhusläkarens.

– Alla skyller på alla. När vi träffar landstinget så klagar de på kommunerna som inte tar hem de färdigbehandlade patienterna och när vi träffar kommunerna så klagar de på landstinget, men läkarna som måste ta det medicinska ansvaret drabbas, säger Thomas Isaksson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Falu-distriktet.

Överläkaren och skyddsombudet på medicinklinken i Falun, Kristina Wallman, har under lång tid försökt komma tillrätta med vårdplatsbristen på kliniken som drabbar både patienter och läkare.Hon har fått förståelse och uppbackning av klinikledningen, men även den har varit maktlös när det gäller att lösa problemen med de klinikfärdiga patienterna.
Trots effektiviseringar och förstärkt läkarbemanning kvarstår de allvarliga problemen, eftersom patienttrycket är för högt.

– Vissa perioder, som nu, är det något bättre, men långa perioder är situationen besvärlig, säger Kristina Wallman.
Därför anmälde hon missförhållandena till Arbetsmiljöverket.

I sin anmälan den 7 april 2007 framhåller hon att läget på medicinkliniken är katastrofalt och att nästan dagligen bedrivs vård av patienter i korridorer och på läkarexpeditioner. Det framgår också av anmälan att ett flertal läkare signalerar symtom som magont, hjärtklappning, huvudvärk och sömnsvårighteter inför jourpassen.

Neddragningen av antalet vårdplatser inom medicinkliniken och geriatriken i kombination med minskningar av antalet platser inom kommunernas särskilda boenden har medfört att i snitt 18 procent av medicinklinikens vårdplatser idag upptas av färdigbehandlade patienter som inte borde ligga där, vilket motsvarar en hel vårdavdelning i Falun.

En allt mer åldrande befolkning och en sviktande primärvård med många vakanta läkartjänster har också gjort att patienttillströmnningen till akuten i Falun var uppe i 50.000 besök år 2007. Akuten som byggdes på 1990-talet är dimensionerad för 25.000 patientbesök per år.

I anmälan till Arbetsmiljöverket framgår att det händer att jourhavande läkare får ta medicinska risker och skicka hem patienter som borde läggas in och ibland får jouren låna vårdplatser på andra kliniker.
Förutom riskerna för patienterna är det mycket stressande för de medicinskt ansvariga läkarna. I anmälan står det också att jourläkarna upplever stor press och att det är mycket stressande att ha patienter liggande på fel klinik där vårdpersonalen inte är van att bedöma medicinpatienters symtombild och att detta renderar extra sökningar och diskussioner med medicinjouren som får springa på täta besök från akuten för att bedöma patienten.

– Vi måste få en dräglig arbetsmiljö så att vi kan arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Kristina Wallman som hoppas att Arbetsmiljöverket ska lyckas få upp frågan på länsnivå och riksnivå så att det blir ett slut på vårdplatseländet.
Arbetsmiljöverket, inspekterade medicinkliniken och akutmottagningen på Falu lasarett den 31 maj och 14 juli 2007.
Efter inspektionerna har Arbetsmiljöverket hållit ett möte med landstingsledningen, verksamhetsledningar och berörda skyddsombud den 19:e februari 2008.

Landstinget har tillbakavisat Arbetsmiljöverkets krav och gjorde det även på mötet i februari. Landstinget menar att det överstiger deras befogenheter att överta ansvaret för de medicinskt ”färdigbehandlade” patienterna. Landstinget hävdar att det är kommunens ansvar enligt 2 kap 2 § i kommunallagen.

Det är ett argument som Arbetsmiljöverkets inspektör Thomas Isaksson menar saknar relevans.
– Jag kan förstå att det försvårar för landstinget att kommunerna inte tar sitt ansvar, men patienterna vårdas av landstingets anställda läkare och enligt arbetsmiljölagen är landstinget skyldigt att göra allt för att hålla en god arbetsmiljö. Finns det ingenstans att lägga patienterna drabbar det förutom patienterna även läkarna och då är det landstingets skyldighet att göra något åt problemet. Läkarna är ju beroende av att det finns platser där man kan lägga framförallt de akut sjuka.

– Det är inte acceptabelt att enskilda läkare måste leva med oron att ta medvetna risker och skicka hem patienter som kan avlida i akut hjärtinfarkt eller av hjärtsvikt, menar Thomas Isaksson.
– Detsamma gäller problemet att patienter vårdas på fel ställe med dålig uppsikt av fel personal, menar han. Det drabbar de medicinskt ansvariga läkarna som sätts under en oacceptabel press. Här i Falun har läkarna uppgivit att de får magont, hjärtklappning och sömnsvårigheter inför jourpass. Särskilt stressande är det i de fall då de vet att kliniken är fullbelagd redan då läkaren går på jouren, säger Thomas Isaksson, som menar att det är landstingets ansvar att ta problemen på allvar och skapa en bättre arbetsmiljö.

Skyddsombudet på medicinkliniken Kristina Wallman säger till Sjukhusläkaren att en stor stötesten för att lösa krisen är den nuvarande betalningsansvarslagen.
Lagen som reglerar betalningsskyldigheterna mellan kommunerna och landstingen innebär att kommunerna slipper betala för patienter som vårdas på landstingens sjukhus de fem första dagarna. Betalningsansvarslagen föreskriver heller inte att kommunerna måste ta hem de färdigbehandlade patienterna efter en viss tid.

– Kommunerna har för närvarande för få platser i kortidsboenden och särskilda boenden så akutklinikerna har blivit en buffert för dem, säger Kristina Wallman.
– Men akutkliniken är ingen bra miljö för de utskrivningsklara patienterna. De mår inte bra av att ligga kvar på akutkliniken där miljön är stressig och patienterna ofta får byta säng och rum när det kommer in akutfall. Det är lätt att dessa äldre patinter blir förvirrade, säger Kristina Wallman.