”Bakvänt att fokusera på jouravtal”

”Att fokusera på jouravtalet som orsak till landstingens kostnader för hyrläkare är helt bakvänt. Anledningen till att det finns hyrläkare är att det finns behov av det eftersom man inte har tillräcklig bemanning. På sjukhusen finns det också många hyrsjuksköterskor, och de har inte jour, så det kan inte bero på det.” Det säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.
Som ett led i SVT:s granskning av hyrläkarkostnaderna uttalade sig det skånska regionrådet Carl Johan Sonesson (M) igår om att det är läkarnas jouravtal som orsakar det stora behovet av hyrläkare. I går kväll bemötte Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren kritiken i en debatt med journalisten Monica Renstig i Aktuellt. Renstig har bland annat skrivit boken Den sjuka vården 2.0 och hon riktade hård kritik mot sjukhusläkarnas jouravtal.
– Det är alldeles för generöst, det räcker med att joura fyra helger för att få fem veckors extra semester. Det gör att det saknas läkare på dagtid, sa hon.
Heidi Stensmyren avfärdade den bilden totalt.
– Det är en helt felaktig bild, att jouravtalet skulle vara orsaken till att landstinget behöver hyra in läkare. Läkare arbetar mer än 40 timmar per vecka, läkare har en hög tillgänglighet och utan joursystemet skulle vi ha större behov av att hyra in personal än vi har idag. Så bilden är helt felaktig, sa Heidi Stensmyren.
Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson håller helt med om att joursystemet inte kan anges som orsak till höga hyrläkarkostnader.
–Att koppla landstingens kostnader för hyrläkare till joursystemet är helt befängt. Här handlar det om för landstingen att få en tillräckligt stor och erfaren bemanning för att täcka behoven. Den enskilde ska inte heller tvingas att gå för mycket jour. De flesta som går mycket jour använder komptiden till välbehövlig vila.
Karin Båtelson räknar upp tre punkter som hon ser som viktiga för att få folk att vilja stanna kvar på arbetsplatserna. Dessa är en bra grundbemanning, bra arbetstider och möjlighet att följa upp och därmed utvecklas.
– Det måste finnas ordentligt med resurser i sjukvården som exempelvis vårdplatser, man måste premiera erfarenhet och se till att avgränsa arbetsuppgifterna, säger hon.
En utveckling som hon ser som problematisk under senare tid är att det nu verkar utvecklas en grupp läkare som väljer att avstå en fast anställning och istället arbeta helt och hållet som hyrläkare.
– Man gör det för att kunna styra sitt arbetsinnehåll och sina arbetstider. Man har inte lust att gå under av att se resursbristen i vården. Då kan det vara enklare att jobba som hyrläkare. Men att bygga sin verksamhet på ständigt byte av läkare blir en dålig vård, säger hon och fortsätter:
– Det finns ju så många valmöjligheter för läkare och en så bred arbetsmarknad. Som arbetsgivare ska man göra arbetet på sjukhus och i primärvård attraktivt.
Hon efterlyser också en bättre debatt om resursbristen i sjukvården än den som pågår just nu.
– Det finns en vetskap om resursbristen som är bra. Men vi behöver en bra diskussion om vad som är bra resurser, hur vi får alla att trivas och bidra med det bästa de har.
Om jag inte är helt felunderrättad:
1: De stora kostnaderna för hyrläkare är i primärvården.
2: Jouravtalet gäller i princip bara på sjukhusen. (Distriktsläkarjouren står för en marginell kostnad).
Hur kan då jouravtalet orsaka hyrläkarkostnader?