Debatt

”Arbete ska löna sig”

I Sjukhusläkarens ledare i nummer 5/2104 skriver Karin Båtelson: ”I början av karriären kan man som läkare känna tillräcklig tillfredsställelse av feedbacken från patienter, men på sikt måste det också vara tydligt från ledning att engagemang, kunskap och driv lönar sig.” Bättre kan det inte vara sagt. Arbete ska löna sig. 

Den sämsta lag som någonsin stiftats i Sverige var lagen om totallön, 7 kronan 1970 av (s)-regeringen undertecknad av Sven Aspling. I ett slag tog denna lag bort det incitament till arbete, som Karin Båtelson skriver om i citatet. Läkarförbundet blev påtvingad 7-kronors-reformen och detta ledde till obstruktion från en stor del av läkarkåren.

Jag kommer ihåg fackets agerande under de närmaste åren efter 7-kronans införande, där facket rekommenderade oss läkare att ta emot ett lägre antal patienter. Detta borde läkarkåren inte ha gjort. Det ledde till en konstgjord läkarbrist, som ledde till att fler läkare utbildades och anställdes ofta i fel specialiteter. Bristen på allmänmedicin är omvittnad. På sjukhus innebar det för få läkarkontakter och operationer/läkare. Yrkesträning och kompetens blev lidande. Att Sverige skulle ha en vård i värdklass är enbart punktvis rätt, till exempel cancerbehandling och bildteknik.

Agerandet hade också den effekten att förtroendet för läkarna som kår minskade och att andra icke medicinskt utbildade, som ekonomer och datatekniker, fick alltför stort inflytande på läkarnas bekostnad. Läkarna borde ha gått före med arbetsmoral och behållit ledartröjan. Då hade vi undvikit den kritik, som framförs i boken 2,0 av Stefan Fölster et.al.

Siffran 1,9 patientkontakter/läkare och dag är för lågt. Inom somatisk sjukhusvård är 16 patientkontakter per dag ett rimligt krav från skattebetalarnas sida. I läkarkontakt ingår kontakt med inneliggande patienter, som regel två gånger per dag. Icke opererande specialister bör kunna prestera detta 4,5 dagar per vecka. En halv dag per vecka bör användas för klinisk forskning, helt nödvändigt. För opererande specialister måste givetvis operationstiderna räknas bort. Operationer bör koncentreras till få läkarindivider. Typexempel otoskleros parathyreoidea-adenom.

I patientkontakten ingår all administration utom undertecknande av intyg och remisser och all information skall in medan patienten är kvar hos läkaren och patienten skall höra diktatet. Då undgås missförstånd och dubbelarbete. Patienten får löpande information och har möjlighet att rätta anamnesuppgifter. Detta arbetssätt har jag praktiserat sedan 1986. Det kräver ett strukturerat arbetssätt och enkelt ordval och bra sekreterare. Kvar står sedan signering som när den infördes var en bra förbättring av kvalitet.

Vad innehåller övrig tid för administration för den kliniskt verksamma läkaren? Verksamhetscheferna behöver naturligtvis administrativ tid.
Till Läkarförbundets kongresser 2012 och 2014 har jag motionerat om hur en rättvis ersättningsmodell kunde utvecklas med hjälp från äldre läkare.

Att få ersättning per vårdtillfälle (besök) leder ofta till räkning av ”pinnar.” Har missbrukats. Rikstaxan baseras på detta system. Den borde utvecklas och omfatta alla läkares team, även sjukhusläkarnas, tills annat ersättningssystem utarbetats.

Att få betalt per vårdepisod är bättre och här kan äldre läkare vara till hjälp. Att få betalt för värdebaserad vård presenterad i Sjukhusläkaren nr 5 2014 blir svårt eftersom tidsperspektivet blir för långt och det blir omständligt att räkna ut värdet av läkararbetet även om tanken är rätt.

Handläggning av multisjuka oftast årsrika (äldre) bör betalas enligt modifierad capiteringsprincip ungefär såsom allmänmedicin ersätts och detta rör huvudsakligen våra geriater.

Håkan Borg leg. Läkare 1963-2013 verksam i fyra specialiteter. Riksdagskandidat,
Nyköping

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-01

Tema: Väntetider - Ingenting har hänt sedan Sjukhusläkarens förra granskning / Stort krönikepaket / Aktuell profil: Johan Giesecke är rådgivare åt världens beslutsfattare

Prenumerera