”Ändra utomlänsprislistan”
Debattartiklar
Nyligen åkte jag till Oslo och opererade en 17-årig svensk flicka (”Emma”) med en ovanlig axelskada.
Emmas historia började för tre år sedan när hon vred axeln ur led. Därefter har hon åkt in och ut på olika akutmottagningar med starka smärtor för att dra axelleden tillrätta.
Den operation Emma behövde är synnerligen kostsam och ersättningen i Sverige enligt den dagkirurgiska ”utomlänsprislistan” är orealistisk låg.
En svensk klinik hade fått 16.979 kronor i ersättning för att operera Emma enligt den dagkirurgiska ”utomlänsprislistan”.
Det är denna prislista som skall gälla om lagförslaget om EU/EES-vård klubbas igenom.
Utomlänsprislistan har två delar, en för dagkirurgi och en för inneliggande vård. Prislistan premierar inläggningar.
Exempelvis ersätts de flesta artroskopiska axeloperationer med 16.979 kronor efter en dagkirurgisk operation och 47.199 kronor om patienten läggs in.
Ett betydande problem är att många av diagnoserna på prislistan inte opereras annat än dagkirurgiskt i våra grannländer. Klinikerna är helt enkelt inte byggda för att lägga in patienter som rent medicinskt sett inte behöver inläggning.
Miniinvasiva operationstekniker, moderna läkemedel och väl genomtänkta strategier för postoperativ smärtlindring gör att inläggningar sällan är nödvändiga i våra grannländer.
Emma utreddes i Oslo med kontrastinjektion i leden och efterföljande magnetkameraundersökning och skiktröntgen. Utredningen visade att en viktig förklaring till Emmas urled-vridningar var att en muskelsena som stabiliserar leden rivits loss från sitt fäste.
Hon blev opererad dagkirurgisk några dagar senare. Den skadade muskelsenan syddes fast med miniinvasiv teknik och ledkapseln syddes ihop för att minska dess volym. Några timmar efter operation pratade jag med en relativt smärtfri patient och en nöjd familj.
Förbrukningsmaterialet för Emmas operation kostade närmare 10.000 kronor och operationsprocessen motsvarade tre enkla axeloperationer i resursanvändning. När man kalkylerar priset för en operation utomlands ser man mest till kostnad för förbrukningsmaterial och de jämförbara intäkter man får om man opererar något annat.
Det innebär att om en operation förbrukar resurser som motsvarar tre normala operationer så vill kliniken ha betalt för denna resursförbrukning.
Förslaget om ersättningar av EU/EES-vård efter utomlänsprislistan kommer att leda till att de flesta patienter som utnyttjar rätten till vård inom EU/EES kommer att få betala en betydande andel av vårdkostnaden själva.
Hade Emma opererats enligt detta lagförslag hade familjen fått tillbaka 30 procent av vårdkostnaden. Många patienter med mindre komplicerade diagnoser kommer dock att få en kostnadsstäckning som motsvarar åtminstone 75 procent av operationskostnaden.
Prislistans gammalmodiga konstruktion bör ändras
Egentligen är det inte lagförslaget som det är fel på. Det är den svenska utomlänsprislistans gammalmodiga uppdelning i dagkirurgi och inneliggande kirurgi det är fel på.
Utomlänsprislistan för dagkirurgi är inte skapad för att ersätta operationer som utförs i dagkirurgi med miniinvasiv kirurgisk teknik och moderna smärtlindringstekniker.
Utan en revidering av lagförslaget, eller de föråldrade prislistor som gäller i Sverige för kirurgi, så kommer många patienter i framtiden inte ha råd att söka vård utomlands.
Sjukhusen stimuleras att lägga in patienter i onödan
Prislistorna bör återspegla reella vårdkostnader och inte konstruerade vårdkostnader där sjukhusen stimuleras att lägga in patienter för att få en kostnadstäckning för den utförda kirurgin.
En revidering av prislistorna måste dessutom vara intressant framför allt inom Stockholms läns landsting där behovet av vårdplatser kommer att öka när nya KS är färdigbyggt. Tidigare statistik från Socialstyrelsen visar nämligen Stockholms läns landsting kvalificerar sig för en av bottenplaceringarna vad gäller dagkirurgisk sjukvård.
Carlos Rivero Siri, specialist i ortopedi,
överläkare, Löwet specialistmottagning,
Danderyds Sjukhus AB.
