Debatt

Akuten vid sammanbrottets gräns

Jan Thorelius, ordförande i Sjukhusläkarföreningen i Uppsala, är trött och förtvivlad:

– Vi varnade tidigare för att akutmottagningens läkare riskerade att arbeta sig sjuka. Nu har det redan hänt. En läkare är sjukskriven, en läkare har sagt upp sig samt en nyrekryterad läkare har i sista stund ändrat sig och tackat nej till tjänsten. Läget är ännu värre än tidigare. Utan hyrläkare klarar vi inte sommaren, men sjukhusledningen säger nej.

Problemen på Akademiska sjukhuset går så långt tillbaka att det egentligen inte går att säga när de började. Sjukhusledningen höll länge envist fast vid tidsbegränsade anställningskontrakt för läkare. Först hösten 2009 och som sista sjukhus i Sverige blev fasta anställningar regel. Till detta kan läggas kampanjen ”100 läkare bort” 2003-2005 och en svår vårdplatsbrist som ytterligare förvärrades när akutmottagningen i Enköping stängde nattetid i början av 2010.

– Efter påsk i år hade vi sju vakanser. Akuten hade 15 läkare på 22 tjänster. Detta i en situation med oerhört många överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Jag och läkarnas skyddsombud var så oroade för kollegernas hälsa att jag anmälde sjukhuset till Arbetsmiljöverket, säger Jan Thorelius.

Ronder hanns inte med


När anmälan gjordes var intagningsavdelningen full, 35 patienter låg på akutavdelningen och 29 var utlokaliserade på andra avdelningar. Arbetet med att söka vårdplatser tog enorm tid av läkarna och situationen var så katastrofal att de utlokaliserade patienterna inte hann rondas förrän många timmar gått. Någon gång fick de rondas mitt i natten.

– Sjukhusbyggnaden har stora avstånd mellan avdelningarna. Det innebär att rondningen tog ännu mer tid.

Efter anmälan till Arbetsmiljöverket kunde en liten och tillfällig avlastning ordnas under maj månad. Inflödet av intermediärpatienter från centralintensiven stoppades och hälften av de utlokaliserade patienterna rondades av läkare från OTM-divisionen (onkologi, thorax, medicin).

– Men beslutet om intermediärpatienterna revs upp och avtalet om rondning upphörde den 31 maj. Man kan säga att vi är tillbaka på ruta noll, men i själva verket är det värre eftersom en läkare blivit långtidssjukskriven på grund av stress, en slutat och en nyrekryterad ångrat sig och tackat nej till tjänsten.

Hyrläkare enda lösningen


För att klara sommaren vill Sjukhusläkarföreningen att hyrläkare tas in på akuten. Det är den enda hållbara lösningen i ett hopplöst rekryteringsläge, menar Jan Thorelius.

Efter flera möten med sjukhusdirektör Marie Beckman-Suurküla tycker Jan Thorelius att en vändning äntligen är på väg när det gäller vårdplatser. Ett beslut är nu fattat, som innebär ett nettotillskott på sju vårdplatser till hösten. Det hjälper dock inte i den akuta situationen inför semestrarna. Och i bemanningsfrågan har det tagit stopp. Hyrläkare är ett rött skynke för sjukhusledningen.

– Istället sprider de problemen genom ett beslut att OTM-divisionens läkare ska ronda utlokaliserade patienter hela sommaren. Detta i ett läge där OTM-läkarna redan i utgångsläget har 30 % högre belastning än normalt i semestertider.

Akutläkarna blir bakjour


Förutom ökad arbetsbelastning leder det även till andra problem när exempelvis en onkolog ska ronda en patient med diabetes och hjärtsvikt. Läkaren tillhör i sammanhanget ”fel” specialitet och har inte aktuella kunskaper om patientens tillstånd och behandling.

– Akutläkarna ska ha överläkaransvaret för läkarna från OTM-divisionen. Förutom extra arbetsbelastning på en redan hårt pressad yrkesgrupp innebär det att akutläkarna får bära det medicinska ansvaret för mötet mellan läkare de kanske inte känner och patienter de aldrig mött.

Såväl akutläkarna som läkarna på OTM har meddelat att de inte stöder sjukhusledningens sommarorganisation. Sjukhusläkarföreningen har vid samverkan förklarat sig oenig om beslutet, då det medför allvarliga arbetsmiljöproblem för läkarna.

I dag går Sjukhusläkarföreningen ut med ett pressmeddelande med krav på att hyrläkarstoppet hävs för att klara sommaren på akuten.

– Det behövs både för att klara verksamheten och för att rädda akutläkarnas hälsa, säger Jan Thorelius.

Till hösten hoppas Jan Thorelius på en långsiktig satsning på rekrytering liknande den som skedde efter läkarflykten från psykiatrin vid Akademiska sjukhuset 2008. Läkare kunde då rekryteras genom erbjudanden som bland annat innebar arbetsmiljöförbättringar och möjligheter att forska 50% av arbetstiden.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera