Debatt

15 års bra forskning riskerar att aldrig komma till nytta

– Den studie vi nu ska sätta igång på patienter med svår blodcancer är min första kliniska prövning. Jag har en positiv syn på att detta ska gå att genomföra, det känns oerhört angeläget, men den stora svårigheten är finansieringen, säger Kalle Malmberg.

Han är ST-läkare och forskare vid Hematologiskt centrum och Centrum för Infektionsmedicin, CIM, på Karolinska Universitetssjukhuset.

Under sin läkarutbildning tog han ett uppehåll för att forska och disputerade år 2003 på en avhandling om immunterapi hos Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi. Samma år blev han legitimerad läkare och delar nu sin tid mellan forskning och en ST-tjänst på halvtid.

Inom ett år hoppas han kunna starta den kliniska prövningen på patienter med akut myeloisk leukemi, en svår form av blodcancer som varje år drabbar cirka 100 personer i Sverige. Vissa av dessa patienter svarar inte på de terapier som finns tillgängliga.

Kalle Malmberg och hans forskarkollegor hoppas nu kunna utveckla en ny behandlingsstrategi för patienter med akut myeloisk leukemi som idag står utan behandling.
– Den långsiktiga tanken är ju att vi ska kunna utveckla en mer specifik och riktad cellterapi som innebär att vi i framtiden inte ska behöva byta ut hela immunförsvaret, vilket är konsekvensen av en transplantation, säger Kalle Malmberg.

Ambitionen var från början att inkludera cirka 40 patienter. Kostnaden för studien beräknades till cirka fyra miljoner kronor.

Forskargruppens experimentella projekt har haft god finansiering, men det har varit långt svårare att hitta medel till den kliniska prövningen.
En tredje ALF-ansökan är nu inskickad. Skulle den beviljas skulle kostnaderna för den här typen av klinisk prövning ändå inte täckas.

Börjar förstå betydelsen av NK-celler

– Forskningen har i högsta grad en klinisk relevans även om vi har en experimentell bakgrund. Under de senaste tio åren har vi samlat en kunskap som nått ett skede där i nu börjar förstå betydelsen av så kallade NK-celler och deras viktiga roll i immunsystemet. De utgör en viktig del av kroppens skydd mot bland annat cancer, säger Kalle Malmberg.
Om han var säker på att forskargruppen fick äga sina forskningsresultat och att de kunde publiceras vetenskapligt, så ser han inga direkta hinder för sponsring från läkemedelsindustrin.

– Den erfarenhet jag har av kontakter med företag är att de är beredda att satsa om de kan förvänta sig ny kunskap och nya metoder som går att patentera och kommersialisera. Men där är vi ännu inte, säger Kalle Malmberg.

Från Söderbergs stiftelse har forskargruppen nu fått knappt en miljon kronor. Även Barncancerfonden, Tobiasstiftelsen och Cancerföreningen har anslagit medel till experimentella förarbeten till studien.

Tvingats krympa studien

Men det fattas fortfarande medel för att kunna genomföra den ursprungliga prövningen. Istället har forskargruppen krympt studien från planerade 40 till 12 patienter i en första prövning. Rekryteringen av patienter förväntas starta i början av 2009.

– För en miljon kronor kan vi finansiera ganska omfattande prekliniska projekt. En klinisk prövning är så mycket mer kostsam och det innebär också att vi tar stora vetenskapliga risker. Fem års arbete kanske endast leder till någon enstaka publicerad vetenskaplig artikel.

Men vi tycker ju att detta är jätteviktigt och vill verkligen hitta vägar för att genomföra studien, säger Kalle Malmberg.

Studien görs i samarbete med Jeffrey Miller, professor i medicin och chef för Masonic Cancer Center vid University of Minnesota. Han är är co-investigator och har tidigare genomfört en studie på cancerpatienter som varit refraktära, men som gått i komplett remission efter behandling med NK-celler.

– Några av dem har sedan kunnat genomgå en transplantation och lever än idag. Vi är hoppfulla, även om det är lite för tidigt att dra några stora slutsatser i det här skedet. I första hand vill vi försöka förstå hur de här NK-cellerna som vi injicerar fungerar och vilka faktorer som är avgörande för att de inte ska stötas bort, säger Kalle Malmberg.

Han skulle önska att det skapades bättre förutsättningar för forskare som vill försöka föra över grundvetenskaplig kunskap till kliniska prövningar. Det finns, menar han, till exempel många läkemedel idag som skulle kunna testas på helt nya indikationsområden.

– I grundforskning kanske man upptäcker att ett visst läkemedel som redan är etablerat skulle kunna vara intressant på ett annat indikationsområde. Det skulle både vara billigt och effektivt att göra en interventionsprövning. Men inget läkemedelsföretag skulle vara intresserat.

Det ligger heller inte inom intresseområdet för till exempel Cancerfonden, och ALF-medlen har svårt att täcka för kostnaderna, säger Kalle Malmberg.
Vid icke-sponsrade studier måste forskargruppen dessutom betala dyra pengar för varje undersökning och prov som tas på patienterna, kostnader som industrin annars tar ansvar för.

För cellterapistudier tillkommer dessutom dyra kostnader för framställning av cellproduktion i enlighet med de strikta GMP-krav som gäller vid framställning av läkemedel.

Trots att förutsättningarna för klinisk forskning och kliniska prövningar är begränsade, tycker Kalle Malmberg att han är priviligierad.
Efter disputationen har han haft olika postdoc-tjänster som finansierats av bland andra Cancerfonden och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. För närvarande innehar han en femårig forskartjänst på halvtid som finansieras av Kungliga Vetenskapsakademien med stöd av Tobiasstiftelsen.
Och han har haft ett starkt stöd av sin chef och samarbetspartner, professor Hans-Gustaf Ljunggren vid Institutionen för medicin, Huddinge.

”Den som satsar på forskning bestraffas”

– Man skulle ju önska att villkoren var jämställda för de läkare som satsar på att bli kliniker jämfört med dem som satsar på att bygga upp en parallell forskarkarriär. Så är det oftast inte. Man hamnar efter både lönemässigt och karriärmässigt. Lönesteg i samband med erhållandet av specialistkompetens och eventuell överläkartjänst förskjuts cirka fem till tio år framåt. Forskning borde vara en naturlig karriärväg som inte bestraffas på det sätt som det görs idag, säger Kalle Malmberg.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera