Debatt

12 klick i datorn för att ordinera ett läkemedel skapade nya patientsäkerhetsproblem

Det var bara 40-55 procent av alla ordinationer som var korrekta. När vi sett det några gånger insåg vi att vi måste gå över till ett datoriserat system med barriärer som gör att det blir korrekt, men till vår stora besvikelse blev det långt ifrån 100 procents rätt även i det nya datoriserade systemet.

– Den första studien vi gjorde, 2008, visade att 26 procent av ordinationerna fortfarande var felaktiga. Nya rutiner hade skapat nya patientsäkerhetsproblem, berättade Stina Fransson Sellgren, ställföreträdande omvårdnadschef på Karolinska, under seminairet datajournalen – faror och förhoppningar.

– För att sätta ut ett läkemedel och sätta in ett nytt måste läkaren göra 12 klick i läkemedelsmodulen. Den tidsödande processen gjorde att en del läkare hittade snabbare genvägar genom att skapa flera ordinationer på samma läkemedel. Istället för att klicka sex gånger för att sätta ut dosen på 50 milligram plusade läkarna på med 25 milligram om patientens dos skulle ökas till 75 milligram, med påföljd att ingen mer än läkaren visste om patienten skulle ha 25 milligram eller 75 millgram.

Med en gemensam läkemedelsmodul för hela sjukhuset så följde olika vårdtillfällen med patienten vilket också kunde leda till dubbla doser. Bland annat fick en patient en livsfarlig dubbel dos av waran. Gamla osignerade förskrivningar hängde också med, så problemen försvann inte med datoriserade läkemedelsmoduler även om det blev dramatiskt bättre, sade Stina Fransson Sellgren, som menade att det är ett komplicerat arbete att bygga upp läkemedelsmoduler.

– Det finns mycket svårigheter och tar tid att få systemen bra och kommer man dessutom in på intensivvården och barnsjukvården så blir det riktigt svårt.

När personalen på Karolinska efter åratal av jobb lyckats få fram en väl fungerande modul beslöts det att Karolinska i Solna och Huddinge sjukhus skulle slås ihop till ett sjukhus och det var bara att börja om på ruta ett igen eftersom det nya journalsystemet Take Care saknade läkemedelsmodul.

Efter den första studien, 2008, som visade att det fortfarande var 26 procent av ordinationerna som var felaktiga trots datoriseringen förbättrades läkemedelsmodulen ytterligare och en ny studie gjordes 2009.

Resultatet från den studien blev en ännu större besvikelse. Då fanns det felaktigheter i mer än var tredje ordination (38 procent) jämfört med Socialstyrelsens krav.

De vanligaste felen var att läkarsignaturer saknades.

– Man måste jobba mycket mer med läkemedelsavstämningar. Jag tror att det krävs en sådan vid varje övergång i vården, annars blir det farligt, sade Stina Fransson Sellgren.

På Karolinska har man därför startat projekt med läkemedelsavstämningar där 16 enheter har genomgått ett genombrottsprojekt under ett år. Projektet avslutas under våren och har inte slutsummerats ännu.

Stina Fransson Sellgrens sammanfattande slutsats är att följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter har ökat ordentligt tack vare läkemedelsmodulen, men att bristande rutiner kan följa med och det kan komma nya problem.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera