”Striden handlar om klinikernas frihet”
Så säger Richard Wallensten, före detta ordförande i Svensk Ortopedisk Förening, numera ortoped på Karolinska sjukhuset och ordförande i sektionen för ortopedi inom UEMS (Den europeiska organisationen för medicinska specialiteter).– I Belgien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg och Rumänien kommer det att införas särbestämmelser, som direktivet medger, så att läkarna kan behålla sina arbetstider. I Norge, Schweiz och Storbritannien ska direktivet bara gälla läkare under utbildning, motsvarande våra ST-läkare.
I Tyskland, Grekland och Ungern har man efter konflikt kommit överens om anpassningar, säger Richard Wallensten som vid ortopedisektionens möte i Interlaken i Schweiz den 13-14 oktober genomförde en enkät bland delegaterna hur länderna hanterar EU-direktivet.
– I de flesta länder i Europa har man en pragmatisk inställning till EU:s arbetstidsdirektiv och har gjort avstegsavtal, så att man tillåter jourtjänst.
I Sverige försöker arbetsgivaren istället att utnyttja situationen för att förändra läkaryrkets karaktär och avskaffa den frihet som klinikerna har att själva lägga upp arbetet och arbetstiderna. Det handlar om att läkaren ska inordna sig, inte om arbetsmiljön, menar Richard Wallensten.
– De flesta kliniker i Sverige, inklusive vår, har redan arbetsscheman som ganska väl uppfyller alla kraven i EU:s arbetstidsdirektiv och den nya svenska arbetstidslagen, som ska börja gälla den första januari 2007. Arbetsmiljöfrågor har vi jobbat med länge. Vi behöver göra oerhört små förändringar i vårt jourschema idag för att klara allting.
– Det är ren idioti att inte låta varje klinik sköta anpassningen och inse att om det inte avviker för mycket så accepterar man det, som man gör på de flesta håll i Europa, säger Richard Wallensten.
Han betonar att han tycker att EU-direktivet som är en skyddslag är bra, men att tillämpningen i Sverige är på väg att gå över styr.
– Tjänstemän på Landstingsförbundet ska inte tala om för dig att det är skadligt att jobba som du gör. Vi som arbetar i verksamheten är vuxna människor och kan bedöma vad som är bra och dåligt själva.
Richard Wallensten menar också att de förslag om schemaläggning istället för jour och beredskap som läckt ut från arbetsgivarna visar att talet om att förbättra läkarnas arbetsmiljö är hyckleri och politisk propaganda.
– Arbetsmiljön för läkarna blir ofta sämre med dessa scheman än i det joursystem som vi nu har, säger Richard Wallensten.
Han menar att SKLs tolkning att störning under beredskap är en oförutsedd händelse är fullständigt barock, men att det är ett medvetet politiskt ställningstagande i en förhandlingsstrid.
– De har klart för sig hur vi jobbar, det tror jag inte de är okunniga om. Man vill testa Läkarförbundets styrka genom att pressa på här.
Vad händer nu?
– Jag hoppas att arbetsgivaren tar sitt förnutft till fånga. Jag tror inte att politikerna vill ha någon stor sjukvårdsstrid, men står vi utan jouravtal 1 januari så kommer det säkert att bli vilda strejker och maskningsaktioner. Alla kommer att jobba på minuten på klockan. Inget extra någonstans, vilket kommer att få konsekvenser för köer och väntetider. Här på Karolinska är stridsviljan hög, säger Richard Wallensten.
Han menar att alla läkare bör inse att läkarkåren befinner sig i ett liknande läge som 1970 när sjukronorsreformen infördes.
– Den innebar en dramatisk förändring av villkoren för läkaryrket i Sverige. Situationen är lika avgörande nu. Antingen försvarar vi klinikernas och läkaryrkets självständighet eller så blir vi inkörda i ett stelbent system helt styrt av landstingens tjänstemän och då får yrket en helt annan karaktär och försämrad attraktionskraft, vilket kommer att försämra vården dramatiskt, tror han.
– Det är viktigt att vi tar strid för att få behålla läkaryrket på den nivå det hör hemma: ett fritt och välbetalt akademiskt yrke. Vi måste se till att läkare inte förändras till att bli sjukvårdsarbetare på väg till LO-kollektivet.
Schemaläggning istället för jour och beredskap är ett första steg mot en nivellering av läkarna till sjuksköterskenivå vilket leder till minskad attraktion för yrket, bortfall av klinisk forskning, sämre utbildning och i slutändan står patienterna som de stora förlorarna.
Hej. Jag tror att det sista stycket sammanfattar kärnan i problematiken: det är nog viktigt och alldeles nödvändigt att upprätthålla en relativ frihetsgrad gentemot organisationen så att inte politiska beslut kan få överordnas de medicinska bara för att det är kärva ekonomiska tider. Sjukdomarna ändras inte bara för att ekonomin ändras. Om dessa beslut dessutom, som här antyds, på sikt utarmar engagemanget hos läkarkåren, vem skall då ta strid mot sjukdomarna och i förlängningen se till patientens bästa? – Lösningen på jourdilemmat måste lösas utan att läkarkåren ”tämjs”!
Vi slipper en massa utarbetade läkare med en massa sidouppdrag , och vad är det för fel på sjuksköterskor? + övrig vårdpersonal.
Vi som skattebetalare står för eran utbildning med pengar och kroppar.
Vi är många som blivit felbehandlade av uttröttade läkare där sköterskan har fått hålla i vården. Om det var som i USA där vi kunde stämma er i domstol ja kanske. Jag själv är skadan för livet av ”trött” läkare. Tiden för det löjliga PSR är 24 mån jag fick rätt diagnos efter 25????