Debatt

”Som småbarnsförälder kändes det som att vi var lite före vår tid”

– Förändringarna innebar en arbetsmiljöförbättring och som småbarnsförälder upplevde jag att vi var lite före vår tid. Det som genomfördes hos oss är numera regel på de flesta ställen. Förändringarna innebar att vi tvingades ta ut jourkompen i tid kontinuerligt. Det blev inte så långa arbetspass och det var bättre för hälsan tror jag.
Men Per Brandström menar att skillnaderna mot hur de arbetade före den stora schamaläggningsstriden och efter egentligen inte var så stora.

– Jag tycker att det mest var en strid om påvens skägg. Den stora striden var vad man kallade saker, inte vad det innebar i praktiken. Det var mycket en strid om principer. Diskussionen rörde något annat än oss.

– Man menade att om vi lät oss schemaläggas efter klockan 17.00 så skulle vi snart bli schemalagda dygnet runt. Argumenten var att vi skulle bli ett lönekollektiv som alla andra och få det mycket sämre.

– Det som fascinerade oss som arbetade på barnkliniken var att det var så många människor som tyckte att förändringarna som föreslogs här var till nackdel för oss doktorer. Vi som gick i systemen upplevde det inte så. Och nu i efterhand ser man ju att det inte var någon fara.

– Det blev en uppstramning av arbetsförhållandena. Det som gjorde att man kunde kalla det schemaläggning var att vi lade en del av vår arbetstid till kl 21.00. På så vis blev vissa arbetstidslagar bindande istället för att vara rekommendationer.

– Vi blev mer noggranna med att lägga ut ledigheter i schemat som plockades ut kontinuerligt. Ekonomiskt gjorde just den förändringen ingen skillnad eftersom jourersättningen på den tiden var timme för timme fram till klockan 21.00 eller 22.00 om jag minns rätt.
Däremot betydde principen att jourkompen skulle tas ut i tid mer eftersom det betydde att läkarna fick mindre i plånboken och det var det kanske inte alla som uppskattade, menar Per Brandström.

– Men principen följdes inte till 100 procent. Det var lite förhandlingsbart utifrån våra egna behov. Det fanns ett utrymme. Vi kunde kanske ta ut 15 procent av jourkompen i pengar istället för 30 procent.

Vad tyckte du om förslagen när de kom och vad är din inställning idag?

– Jag tyckte att förslagen var bra. Vi var underbemannade och de långa jourerna slet för mycket på oss. Det blev mindre jourarbete för var och en och vi fick mer ledigt runt jourerna. Min uppfattning är att det i längden är bättre med doktorer som mår väl.

Fast det går inte att riktigt jämföra dåtidens situation med dagens, menar Per Brandström.

– De sammanhängande arbetspassen var längre för tio år sedan. Generellt tycker jag att det skulle ges möjlighet att lägga mer tid på jobbet om man vill. Det beror på vilken fas i livet man befinner sig i. Idag tror jag det skulle fungera att låta arbetstagarna ha ett större inflytande över hur ersättning för jourkomp fördelas mellan ledig tid och ekonomisk ersättning.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera