”SKL:s tolkning av lagen är grundlös”
Så säger Tommy Iseskog, Sveriges kanske främste expert i arbetsrätt och EU-rätt, men han är inte förvånad.– Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har hela tiden varit motståndare till EU:s arbetstidsdirektiv. Först spelade man död i frågan i flera år och hävdade att direktivet aldrig skulle genomföras eftersom det skulle skapa kaos.
När det sedan gick upp för tjänstemännen att direktivet kanske skulle bli verklighet ägnade man sig åt omfattande lobbying i Brüssel för att stoppa förslaget. När inte det lyckades fortsätter tjänstemännen mot bättre vetande att till varje pris komma undan, men det finns inget stöd för SKL:s tolkning varken i lagen eller i rättspraxis. säger Tommy Iseskog.
Han är övertygad om att SKL:s tolkning inte håller i EG-domstolen.
– Att en person kan behöva arbeta under beredskap är ju onekligen förutsett, annars skulle det inte behövas någon beredskap. SKL:s argumentation känns sakligt så otroligt konstruerad, menar han.
Tommy Iseskogs råd till läkarna och läkarnas fackliga representanter är att anmäla SKL för brott mot arbetstidslagen och driva ett pilotfall.
– Det är det absolut effektivaste tillvägagångssättet. Då får man uppmärksamhet och får den konkreta frågeställningen prövad.
– Juridiskt går det till så att man gör en anmälan till Arbetsinspektionen som sedan i sin tur gör en polisanmälan. Därefter får en åklagare bedöma fallet och gå vidare till tingsrätten som i sin tur begär ett förhandsbesked från EG-domstolen.
Själva processandet blir svenskt. Det är svensk domstol som frågar EG-domstolen hur fallet ska tolkas.
Vem är ansvarig om patienter drabbas på grund av att lagen inte följs?
– Bryter man mot lagen blir det en straffsanktion och då är det den chef som skulle sett till att man följde lagen som är ansvarig. I det här fallet lär det bli landstingsledningen som bestämt vilka regler sjukvårdens anställda ska arbeta efter.
Tommy Iseskog har i åratal åkt runt och informerat landstingsledningar och fackliga företrädare om arbetsrätt och EU-rätt. Nu tycker han att det är tragiskt att SKL inte har en konstruktivare utgångspunkt utan hela tiden försöker hitta kryphål för att slippa tillämpa reglerna.
– I övriga Europa sluter man avtal och gör överenskommelser. I Sverige försöker tjänstemännen på kommuner och landsting till varje pris tolka reglerna till sin egen fördel så mycket som möjligt.
Tommy Iseskog jämför med förhållandena inom industrin.
– Där har jag inte sett den här typen av tolkning överhuvudtaget. Där frågar man sig vilka avtal behöver vi för att kunna ha den här typen av beredskap om vi behöver ha den.
Tommy Iseskog menar att det är inte särskilt smickrande för Sverige att bli dragen inför EG-domstolen som kommer att konstatera att Sverige bryter mot EU:s arbetstidsdirektiv.För Tommy Iseskog är övertygad om att det kommer att bli ett svenskt fall.
– Det är bara Sverige som har den här typen av extrem schemaläggning med beredskap under sådana här förhållanden. Så ser det inte ut i övriga Europa. Där har man fler personer som delar på den här typen av scheman.
När det gäller veckovilan så är det inte tillåtet att lägga beredskap under veckovilan, men när det gäller dygnsvilan går det. Hur fungerar den logiken?
– Det är svensk kontra EU-logik.I Sverige har vi en uttrycklig regel som säger att det inte är tillåtet att kombinera beredskap och veckovila. Vill vi lägga beredskap under veckovila så måste vi ha stöd i kollektivavtal i Sverige.
När det gäller dygnsvila så har vi ingen svensk regel utan den enda regel som finns är EU-regeln och EU definierar arbetstid på annat sätt än vi gör.
I EU:s arbetstidsdefinition så är det okey att ha beredskap och vila samtidigt under förutsättning att man inte behöver göra något. Måste man göra något så blir det förstås arbete. Det är det här förhållande som SKL felaktigt försöker vrida till på ett sätt som är helt uppåt väggarna i min värld.
Förutom striden om 11 timmars dygnsvila så tror Tommy Iseskog att det kommer att bli tvist om nattarbetet.
– Där finns ett problem som ännu inte kommit upp till ytan och det är att det ska göras riskanalyser av de nattarbeten som finns och där har SKL den uppfattningen att det inte finns något särskilt påfrestande nattarbete inom sjukvården och därför behövs det inte någon särskild reglering. Det beskedet tror jag inte att Arbetsmiljöverket kommer att nöja sig med, säger Tommy Iseskog.
–I princip ska det göras en riskanalys på varje arbetsplats för att konstatera om nattarbetet är särskilt påfrestande. I så fall får arbetspasset inte vara längre än 8 timmar. Men den analysen kan inte SKL göra utan den måste varje kommun och landsting göra.
