”Schemaläggning på obekväm tid löser inga problem”
Han menar att det kan fungera alldeles utmärkt med joursystemet som bas och med en ordinarie arbetstid förlagd dagtid måndag till och med fredag, om bemanningen är tillräcklig.
Joursystemet är mer kostnadseffektivt jämfört med om man skulle schemalägga kvällar, nätter och helger som ordinarie arbetstid.
Förslaget att schemalägga läkarnas arbetstid är kontroversiellt. Varför?
– Det förmedlar en annan och mer mekanistisk syn där läkarna blir utbytbara kuggar i ett maskineri enligt industrins löpande-bandprincip dygnet runt, säger Lars Nevander.
– Man får ett stelt system, mindre individuellt och med mindre uppskattning av den individuella kompetensen.
Lars Nevander säger vidare att arbetsgivaren sannolikt har mycket starka ideologiska skäl när man vill schemalägga arbetstiderna för läkarna.
– Man vill likrikta arbetsorganisationen och arbetsförhållandena i riktning mot andra grupper inom sjukvården och skapa en organisation där man på sikt har större möjlighet att sänka lönerna.
Stämmer det att landstinget skulle behöva anställa 3.000 nya läkare om EU-direktivets arbetstidsregler om max 48 timmars veckoarbetstid och minst elva timmars dygnsvila tillämpas?
– Enligt våra beräkningar stämmer det inte alls. Siffran 3.000 nya läkare kommer från en beräkning som man gjorde på anestesikliniken i Lund under helt andra förutsättningar. Bland annat räknade man där jourkomputtag som arbetad tid, men så blev det inte i den nya arbetstidslagen.
– Vi tror att man bara undantagsvis behöver anställa fler läkare. Nästan inga läkare har i dag en arbetsvecka över 48 timmar i genomsnitt. Däremot kan elva timmars dygnsvila innebära stora ändringar i läkarnas dagsscheman. Det kan kanske kräva något fler läkare.
Varför fortsätter landstingen att påstå att EU:s arbetsdirektiv kräver så många fler läkare med joursystemet som organisationsform?
– Vi tror att ledande företrädare i Landtingsförbundet faktiskt inser att det inte behövs så många fler läkare för att genomföra EU:s arbetstidsdirektiv, men att man av ideologiska och taktiska skäl använder detta för att motivera en systemförändring från joursystemet till schemaläggning, säger Lars Nevander.
Varför är joursystemet bättre än schemaläggning av ordinarie arbetstid på nätter och helger?
– Joursystemet är mer flexibelt och möjliggör individuella hänsyn. Det förmedlar en annan mer uppskattande och humanistisk syn på läkarnas kompetens och individuella olikheter.
– Joursystemet ger också högre vårdkvalitet och möjliggör att läkare med olika kompetens är kontinuerligt närvarande på dagtid vardagar. Joursystemet gör det också möjligt att till en låg kostnad ha hög kompetens som beredskap i bakjoursledet.
– Dessutom har man ett system som är mer kostnadseffektivt och ger bättre vårdkvalitet genom att det styr verksamheter och aktiviteter till dagtid då fler läkare och servicefunktioner finns tillgängliga och bättre kan samordnas på ett ekonomiskt och rationellt sätt. Det behövs sannolikt fler läkare vid formell schemaläggning med krav på ostörd rast och arbetspass runt åtta timmar än med joursystemet.
– Sjukhusläkarföreningen tycker dock att det är en viktig uppgift för de lokala arbetsgivarna och läkarföreningarna att med joursystemet som bas se över jourpassen och jourkompens förläggning och börja börja tillämpa EU:s arbetstidsdirektiv, så att arbetsmiljön kan förbättras, säger Lars Nevander.
– Formell schemaläggning är inte heller någon lösning på arbetsmiljöproblemen.
