”Revirtänkande är inget stort problem”
Så säger Anders Ebermark, sjuksköterska på transplantationskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som menar att det är viktigt att ha ordentliga kunskaper inom det område man ska chefa över.
Sjuksköterskan Anders Ebermark, tycker att det är bra att det nu blir debatt.
– Det behövs en stor, öppen debatt där fler får komma till tals, för det är många sjuksköterskor som reagerat över Vårdförbundets ordförandes åsikter i förra numret av Sjukhusläkaren.
– Självklart ska man ha ledaregenskaper om man är chef, men jag tycker inte att det räcker inom sjukhusvärlden. Jag tror att det är nödvändigt att den som är verksamhetschef har en ordentlig läkarkompetens inom området, säger Anders Ebermark. Det är mycket man måste kunna som inte är ekonomi och administration. Speciellt på ett universitetssjukhus där vården är så oerhört specialiserad.
Det handlar om kunskap
– Det handlar inte om revir utan om kunskap. Längre upp i hierarkin har den medicinska kunskapen kanske inte så stor betydelse, men som verksamhetschef är den viktig.
I förra numret av Sjukhusläkaren föreslog verksamhetschefen för transplantationskliniken och kirurgkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Michael Olausson, att läkaren, sjuksköterskan och sekreteraren begränsar dokumentationen till en gång om dagen och dokumenterar tillsammans.
– Det vore jättebra. Stötestenen för mig och sjuksköterskorna i stort är att vi lägger alldeles för mycket tid på att sköta dokumentationen. Vi sitter för ofta ensamma framför datorerna med papper, istället för att ägna oss åt att vara ute bland patienterna, säger Anders Ebermark.
– Jag tror att patienterna skulle få en betydlig mer kvalitativ vård om vi lade fokus på dem istället. Det skulle vara bättre för dem om vi hade mer tid att informera dem om vad det ska tänka på när de blivit transplanterade, istället för att vi sitter vid datorer och dokumenterar allt vi gjort.
”Patienterna går miste om massor av tid”
– Idag dokumeneterar vi, läkarna och sjukgymnasterna var och en för sig vid tre olika tillfällen. Det blir mängder av dubbelarbete och slukar massor av tid som patienterna går miste om.
Gemensam dokumentation skulle också skapa en ökad teamkänsla, menar Anders Ebermark som inte känner igen sig i debatten där det sägs att läkare är dåliga på teamarbete.
– Det gällde kanske förr, men inte idag. Här är nog faktiskt läkarna den yrkesgrupp som ändrat sig mest, tycker jag. De är väldigt positiva till team och är duktiga på att synliggöra alla yrkesgrupper.
”Lägg krutet på att få folk att stanna i vården!”
Anders Ebermark tycker att Vårdförbundet borde lägga mer krut på att få folk att stanna inom sjukvården och förbättra arbetsmiljön. Idag är det många som försvinner ut.
– Här är utbildningen ett stort problem. Det är för mycket betoning på det ”akademiska” och för lite sjukdomslära, men jag tror att pendeln snart svänger tillbaka, säger Anders Ebermark.
– Man tog i för mycket åt ena hållet när utbildningen gjordes om, eftersom det fanns en press från regeringen att göra om upplägget för att få behålla högskolestatusen.
Anders Ebermark utbildade sig till sjuksköterska 1995-1998.
– Jag klarade mig innan det blev så mycket omvårdnadsfilsofi och ”vårdvetenskap”. Det är jag glad för.
Han menar att många som kommer in på sjuksköterskeutbildningen blir överraskade att fokus är så långt från sjukdomslära och patienter.
– Det är väldigt mycket fokus på att man ska reflektera över saker och ting och tänka över sin värdegrund. Det låter så himla fint och det läggs mycket krut på det, men jag tror inte att man blir en bättre sjuksköterska av att diskutera sin värdegrund under fem veckor.
– Vi får en annan yrkesgrupp, för efter tre års indoktrinering kommer eleverna ut med ett annat tänkande tyvärr, menar Anders Ebermark, men tror att den framtida sjuksköterskebristen, när den stora massan går i pension, kommer att tvinga tillbaka pendeln.
– Då har nog samhället inte råd att ha det här tänket. Det vore väldigt konstigt med tanke på att det nu är aktuellt att undersköterskor ska snabbkonverteras till sjuksköterskor. Och då är det ju inte är tal om att gå tre år på högskolan eller universitetet.
Anders Ebermark tycker att Vårdförbundets ska skrota tankarna på en Vårdportal.
– Det känns långt ifrån den verkliga vården. Tanken med en kontaktperson man kan ringa till när man inte känner sig bra känns som en en utopi. Hur ska samhället ha råd med det? Vi är nio miljoner människor i Sverige. Det låter fint på pappret, men är ett döfött projekt som jag inte tycker att en facklig organisation ska lägga ner pengar och tid på.
