”Jour är supereffektivt, men det var bra med kortare arbetstid och fler läkare”
– Som förhållandena var 1994 så tyckte jag att det som genomfördes på barnkliniken var bra. Ekonomin i landstinget var dyster så när vår klinikchef Karl-Henrik Lundell föreslog schemaläggning och att vi skulle ta ut mer jourkomp i tid och anställa fler underläkare så tyckte jag att det var bra. Det var verkligen vad vi behövde och det tyckte nog en majoritet av kollegorna också.– Vi fick bättre arbetsmiljö och jouren efter klockan 21 behölls ju. Med två nya läkare blev det en kvalitetshöjning och det blev möjligt att utesluta randarna från jouren, framförallt distriktsläkarna som jag tror tyckte att det var ganska otrevligt att gå barnjour.
Det som gjordes på barnkliniken på 90-talet löste dåtidens problem menar Karin Malmgren, men säger att hon tycker att joursystemet är den mest effektiva arbetsformen för att lösa arbetet på obekväm tid.
– Det är supereffektivt. Läkaren får ju betalt bara när läkaren behövs till en väldigt låg kostnad. Jag 1tror inte att de centrala arbetsgivarna förstår hur mycket arbete de får utfört genom jour och beredskap.
Idag är barnläkarna i Jönköping schemalagda till klockan 16.30. Därefter arbetar man jour.
– Vi är fortfarande för få i våra jourlinjer, så jouren är slitsam, men vi har ett lokalt jouravtal som på flera punkter ändå är bättre än det katastrofalt dåliga centrala avtalet. Beredskapsersätningen ligger exempelvis på nästan dubbla nivån.
Karin Malmgren minns de höga tongångarna på 90-talet.
– Mycket var personligt och rörde egentligen inte våra arbetsförhållandena. Som jag minns fick de flesta egentligen igenom det man ville. Det förekom undantag. Det gick att få ut viss jourkomp i pengar.
Varför reagerar så många kraftigt när ordet schemaläggning kommer på tal tror du?
– Jag tror att det finns en rädsla för att få ett stelt system som inte fungerar. Man är rädd för att bli en schemarad. Det känns som att hela vårt sätt att arbeta ifrågasätts. Jouren ger ändå en viss frihet. Många är nog också rädda för att få sämre betalt – att ob-ersättningen blir sämre.