”Doktor Finley är död”
– Vi har en utveckling som är väldigt stark mot multiprofessionalitet. Vi måste samverka med andra professioner. Allt centreras inte runt doktorn på samma sätt som tidigare utan runt teamet.
Han menar att läkaren med sina medicinska kunskaper är den som har bäst förutsättningar att bli chef om han eller hon är bra i övrigt, men att en doktor vem som helst inte alltid är bättre än en sjuksköteska som verksamhetschef.
– Vi ska göra vad vi kan för att få så många läkare som möjligt att blir bra ledare, men vi ska inte försöka hitta regleringar som förbjuder andra att vara ledare. Den som sammanvägt är bäst lämpad bör bli chef.
– Thomas Lindén skulle vilja att fler läkare ger sig chansen att bli chefer.
– Det finns för få läkare på chefspositioner idag. Vården skulle bli bättre om fler läkare var chefer. Men för att bli en bra chef måste man acceptera att chefsskapet är nummer ett, menar Thomas Lindén. Den kliniska verksamheten måste komma i andra hand.
– Det blir mindre och mindre möjligt att vara kliniskt aktiv och samtidigt ha tunga chefspositioner. Det är gårdagen. Att vara verksamhetschef är ett ganska duktigt uppdrag, som tyvärr ofta är det första chefsuppdraget för många.
Varför är det då så svårt att få läkare att söka chefsbefattningar?
– Det kan faktiskt vara så att läkarna är så kloka att de inser att det här är en annan typ av jobb. Om man blir chef så lämnar man gruppen, man är inte en i gänget längre och får ta ansvar för ett antal frågor som man kunnat ducka för tidigare. Sedan är det också en utsatt position och i många fall är villkoren dåliga.
– Inom primärvåden finns ett problem med ersättningssystemet. Om en läkare blir chef kräver man att han eller hon trots detta ska ska ha lika många patientbesök som tidigare. En läkare som blir chef på en vårdcentral ersätts inte av en annan läkare. Det finns en inbyggd minuspost från början om en doktor bli chef, menar Thomas Lindén.
– Sedan hör jag från de som arbetar inom primärvåden att kollegorna ofta ställer väldigt starka krav på sin chef att han eller hon ska företräda kollegornas intressen och inte verksamhetens och det är ju omöjligt för en chef som måste bevaka alla yrkesgruppers intressen.
”Det behövs fler mellanchefer”
Thomas Lindén skulle vilja ha fler typer av mellanchefsbefattningar för ”att skola in” läkare i chefsroller.
– Här har sjuksköterskorna det lättare för de börjar chefa på nivån under. Detsamma gäller för industrin. Där blir man teamledare, sedan blir man avdelningschef och så blir man något annat innan man möjligtvis får ett jobb som motsvarar verksamhetschefens. Jag tycker att man ska puffa för att läkare tar på sig uppdrag som läkarchefer, processansvariga, forskningschefer, eller andra mindre chefsuppdrag.
– I dag är det modernt att processorientera verksamheter, det vill säga att man lägger ut ansvaren på enskilda personer. Det tror jag passar doktorer väldigt väl. Det kan dessutom vara en chans att få in det medicinska perspektivet lite bättre i ledningssammanhang.
Ser du inget problem i att skapa chefsbefattningar utan budget och formell makt, under verksamhetschefen?
– Inom läkarkåren finns nog en lite naiv bild att man är fullständigt fri som chef. En chef har alltid sina ramar och en chef har ju alltid en annan chef.
Vissa påstår att sjuksköterskor blir bättre skolade än läkare i att vara chefer, stämmer det?
– Det tror jag är en myt. Sköterskorna hävdar ofta att de har ledarskap i sin grundutbildning och det har dom, men det är väldigt lite. Finns det någon skillnad så tror jag att den är marginell. Att det skulle vara någon skillnad i grundutbildningen som gör sköterskor till bättre chefer, det tror jag inte stämmer. Sjuksköterskorna är vädligt duktiga på att sätta etiketter och poäng på det dom gör, men är det något som läkarna är bra på och skolade i så är det att hantera personmöten.
Däremot menar Thomas Lindén att det är skillnad när en sköterska blir chef på så vis att hon inte har några problem att hoppa ur sin proefession och vara chef.
– Doktorn känner nog ofta att han eller hon måste bevisa för kollegorna på kliniken att man inte lämnat yrket och fortfarande är en duktig doktor, men man måste göra upp med sig själv vad man vill. Man måste vilja vara chef om det ska fungera.
Skulle det se annorlunda ut om det fanns alternativ till landstingens organisation, andra sätt att organisera klinikarbetet på?
– Eftersom vi är olika som personer med olika förutsättningar så tror jag att fler skulle komma till sin rätt om det fanns flera olika modeller, men jag tror att ledarskapet i en så här komplex organisation inte skiljer sig så mycket från andra branscher. Vi leder människor och det gör dom andra också.
Sjukvården saknar småföretagande
– Däremot har näringslivet en sak som inte vi har, småföretagande. Om man nu jobbar i en verksamhet och känner att det här skulle jag kunna driva bättre med andra idéer så är man helt beroende av att man kan övertyga högsta ledningen. Jobbar du i en verkstadsindustri på motsvarande sätt så kan du alltid gå ut och starta eget och pröva vingarna själv och det tror jag skulle varit väldigt bra för verksamhetsutvecklingen om det vore så i sjukvården också.
– Du kan i och för sig öppna en egen mottagning, men du kan inte låta den växa till en större klinik.. Det tror jag att sjukvården lider av. Många bra lösningar släpps aldrig fram..
– Om en ledningsfilosofi och ett metodval slår igenom överallt så får vi inte det riktiga kvittot på att det är rätt lösningar.
”Ojämlika villkor”
Dilemmat är enligt Thomas Lindén att alternativen inte får komma in på lika villkor för att ge medborgarna vård för deras sjukförsärking.
– Så fort du går in och skapar ett alternativ så får medborgarna betala dels sin vanliga försäkring och sedan extra till den alternativa vårdgivaren. Vårdavtalen är väldigt styrande. Det vore en stor vinst att få till stånd etableringsfrihet så att fler kan komma in och bidra till den allmänna sjukvården.
Hur ser du på att dela upp det medicinska ansvaret och det administrativa?
– Om man talar om verksamhetscefsnivå tror jag att det är en fördel om allt ansvar fnns samlat hos en person, men om vi talar om en klinikgrupp så tycker jat inte att ansvaret behöver samlas hos en person. Då är det gruppen som ska fungera.
