Debatt

”Det är viktigt med jämförbara data”

Av yttersta vikt när man jämför olika verksamheter är att man har vinnlagt sig om att använda data som är jämförbara. I detta fall har man använt Riks-HIA-data från 2001 och jämfört mot data från år 2000 från vissa sjukhus och år 2002 från andra sjukhus. Att kunna dra generella slutsatser utifrån detta torde vara vanskligt.

Lovvärt tas i artikeln fram vikten av att se över dels kompetens samt dimensionering av hjärtsjukvården. Detta måste naturligtvis ställas i paritet med patientunderlaget och i artikeln avviker antalet behandlade patienter i väsentlig grad från det faktiska, då man på lasarettet i Trelleborg behandlade 526 patienter med antingen hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp under år 2002.

Data avseende förskrivning och förändringar i förskrivningsmönster vad gäller ACE-hämmare och statin-behandling framgår ur Apoteksbolagets statistik. (Ladda hem Excel-dokument).

Författaren diskuterar även kring att patienter skall ha möjlighet till ballongvidgning/PTCA inom 2 timmar oavsett var patienter bor.

Sjukvårdshuvudmannen har genom Phavis-projektet med EKG-analys på patienter direkt i hemmet möjliggjort att man på tidigt skede kan besluta huruvida patienten är i behov av PTCA-behandling eller om Trombolys bör ges. Det senare kan då initieras redan i hemmet och i väsentlig grad minska tiden från diagnos till behandling. En viktig del inom kardiologin är tidsaspekten och uttrycket ”Tid är muskel” har myntats.

De små sjukhusen har generellt korta handläggningstider från det att patienten kommer till akutmottagningen tills dess Trombolysbehandling initieras. Att vård sker nära anhöriga upplevs ofta positivt.

Phavisprojektet har varit igång under drygt ett år och med tanke på de korta avstånden i Skåne bör möjligheten till PTCA- behandling, oberoende av var man befinner sig i Skåne, vara väl tillgodosedd.

I årets budgetförslag från Distriktsnämnden har man valt att fördela resurser med hänsyn taget till befolkningsmängden inom respektive sjukhus upptagningsområde vilket ter sig ändamålsenligt. Det är svårt att se nyttan av att flytta patienten till mer avlägsna ställen för vård istället för att samla resurser för vården där patienterna finns.

Trelleborgs lasarett deltar i Riks-HIA, dock är dessa data ännu ej inmatade för år 2002. Vi har för avsikt att delegera denna viktiga uppgift till en särskild kardiologsköterska där data skall kunna matas in on-line på den webb-baserade databasen.

Jag håller med författaren om att Riks-HIA-data är viktiga kvalitets- och styrinstrument vad gäller uppföljning av hjärtsjukvården. Emellertid måste man erinra sig om att kvaliteten på dessa data och dess sammanställningar helt är beroende på inmatade data.

Jag vill härvid lyfta fram vikten av att resurser måste finnas också för att tillse att data till olika kvalitetsuppföljningsinstrument (Riks-HIA, riks-Stroke, RAMONA m fl) införes på ett korrekt sätt och med samma kvalitetstänkande som läkemedelsindustrin på ett mycket föredömligt sätt använt sig av under många år.

Jag ser fram emot en vidare anpassning av hjärtsjukvården i Skåne och ser fram emot ett väl fungerande samarbete mellan de olika klinikerna, såväl stora som små.

Låt oss ta fasta på de korta avstånden och utnyttja den goda kompetens som finns inom regionen.

Johan Jendle, Verksamhetschef,
Med klin, Trelleborg.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera