Debatt

– Statens bristande stöd ett oerhört slöseri

Problemet är försummat. Det anser Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Institutionen för medicin vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

– Det handlar om att inse att detta är ett problem. Jag vill inte sälla mig till den grupp som säger att det forskningsfinansiella läget i Sverige i alla avseenden är dåligt. Men när det gäller förutsättningarna för att hitta finansiering för kliniska prövningar i fas-1 och fas-2 så har vi ett svart hål i det svenska forskningsfinansieringssystemet, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Han menar att det behövs skapas tid och ekonomiska möjligheter för att driva och genomföra studier som inte direkt intresserar bioteknikföretagen och läkemedelsindustrin. Det finns ett ackumulerat antal vetenskapliga upptäckter som skulle kunna bära frukt om de fick testas i kliniska prövningar, menar Hans-Gustaf Ljunggren.

Fallar utanför ramarna

Men kliniska prövningar är dyra och kostar mellan tre till tio miljoner eller mer att genomföra. Och det finns inga självklara finansiärer för den här typen av studier.

Eftersom grundforskningen redan är gjord faller ofta en ansökan till Vetenskapsrådet och till många andra statliga myndigheter utanför ramarna. Vinnova vill gärna att studien involverar industrin, och bioteknikföretagen vill i regel vänta med att investera tills studien når en senare fas.

Staten borde lära av NIH och satsa på speciella tjänster

– Eftersom det är svårt att föra upptäckterna vidare mot kliniska prövningar, väljer många forskare idag att hellre fortsätta med sin grundforskning i förhoppning att någon annan sedan kan ta vid.

Finansieringsproblem är en orsak, menar han. En annan orsak är att långsiktig forskning som involverar tidskrävande kliniska prövningar inte är särskilt befrämjande för karriären.
– En forskare som ger sig in i detta och försöker ta en upptäckt till prövning går igenom en omfattande apparat och det tar många år. Och så som systemet ser ut idag halkar man som forskare inte sällan efter i karriären, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Han tycker att staten genom Vetenskapsrådet eller Vinnova bör satsa på särskilda tjänster för forskare som vill ägna sig åt att föra grundvetenskapliga upptäckter vidare mot kliniska prövningar.
– Det skulle kunna vara längre tjänsteprogram på cirka sex år. Vid National Institute of Health har man den här typen av program som är specifikt inriktat mot forskare som har en ambition att driva en fas 1 – eller fas-2 studie. Personligen tycker jag att det borde finnas ett liknande program i Sverige, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Han tar forskaren Kalle Malmberg som ett exempel på de svårigheter som finns idag att bedriva kliniska prövningar.
– Under cirka femton år har vi tagit fram kunskap som gör det möjligt att nu göra en den typen av prövning som nu Kalle Malmberg ska starta. Projektet har ett väl genomtänkt koncept som förtjänar att prövas och som skulle kunna leda fram till en ny behandlingsstrategi för patienter som idag står utan behandling, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Han är en av de vetenskapliga drivkrafterna vid Centrum för infektionsmedicin, CIM, vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Centret är inriktat på både experimentell grundforskning och translationell verksamhet; det vill säga, de kliniska problemen är utgångspunkten i de experimentella frågeställningarna på laboratoriet. Placeringen av centret i nära anslutning till kliniken, skapar stora möjligheter att föra över kunskap från laboratoriebänken till sjuksängen och tillbaka.

Hälften av gruppledarna är läkare

Hälften av de vetenskapliga gruppledarna vid CIM är läkare. Det finns ett nära samarbete mellan flera av forskargrupperna, och till centret är även internationellt framstående forskare knutna som vetenskapliga rådgivare. De hjälper till med prioriteringar av projekt, ger konstruktiv kritik och kan också lämna förslag på nya forskningsinriktningar.

– Vi har en unik närhet till patienter, prover, operationer och kliniska problem, säger Hans-Gustaf Ljunggren

På bara några få år har CIM fått ett både nationellt och internationellt erkännande. Här finns ett 60-tal forskare i ett tiotal forskargrupper verksamma inom basal immunologi, infektionsmedicinsk och cancerrelaterad forskning. CIM blev 2003 utnämnt som nationellt strategiskt forskningscentrum och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera