Debatt

– Satsa på klinisk forskning utanför universitetssjukhusen

Det menar Jerzy Leppert, professor i allmänmedicin vid Uppsala universitet, som också är chef för Centrum för klinisk forskning (CFK) i Västerås.
– Min vision är att vi ska vara ett framgångsrikt forskningscentrum, det bästa utanför universitetssjukhusen. Jag vill testa gränser, se hur långt vi kan nå. En utmanande och drivande tanke är att kunna visa att det vi håller på med kan förändra delar av sjukvården, säger Jerzy Leppert.
Sedan 1999 leder han en tvärvetenskaplig verksamhet som bedriver forskning på hög internationell nivå, och som bygger på ett nära samarbete mellan Landstinget Västmanland och Uppsala Universitet.

Hög vetenskaplig produktion

Vid centret som har cirka 15 anställda, finns en samlad kompetens inom vetenskapsmetodik, biostatistik och epidemiologi. Forskare inom olika områden som psykiatri, primärvård, sjukhusvård och tandvård är knutna till centret, och den vetenskapliga produktionen är hög.
På några år har Jerzy Leppert och hans medarbetare placerat CFK på såväl den nationella som den internationella kartan.
– Under 2007 publicerades 48 artiklar från CFK i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter. Den så kallade ”medelimpactfaktorn” var 2,8, vilket är minst i paritet med vad den medicinska fakulteten i Uppsala rapporterade, säger Jerzy Leppert.

Forskning i den kliniska vardagen

Forskningen som bedrivs vid centret har stark klinisk inriktning; forskningsprojekten härstammar från dagligt patientarbete och omfattar områden som exempelvis bröstcancer, sömnapné, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt magtarm- och leversjukdomar.
– För närvarande är jag huvudansvarig för en stor studie, Survey of Atherosclerosis in Vastmanland, som ska inkludera 1 000 konsekutiva patienter med hjärtinfarkt, samt lika många kontroller. Vi beräknar att det kommer att ta ytterligare två år innan vi har lyckats rekrytera samtliga patienter och kontroller, säger Jerzy Leppert.

Målsättningen med studien är att identifiera specifika markörer för utvecklingen av arterioskleros och hjärtinfarkt. Ett annat syfte är också att undersöka hur omhändertagandet och behandlingen av patienter med hjärtinfarkt fungerar idag och hur det kan förbättras.
Studien som förväntas pågå i fyra år kostar cirka två till tre miljoner kronor om året. Genom externa fonder och anslag från bland andra Swedbankens fond, Svenska Läkaresällskapet och lokala FoU-fonder, finansierar CFK ett tiotal studier, utan industrisponsring.

Vill vara oberoende

– Vi har medvetet valt att inte involvera läkemedelsindustrin eftersom jag gärna vill att rapporteringen ska vara objektiv och ha hög trovärdighet. Jag är inte emot att industrin finansierar studier, men jag skulle i så fall önska att det fanns oberoende fonder där man kan söka forskningsmedel, utan att det ska vara förenat med krav på att man ska fokusera på läkemedelsprövningar, säger Jerzy Leppert.

För att skapa förutsättningar för kostsamma studier har CFK också valt att utnyttja rutiner och resurser som redan finns inom den dagliga sjukvården. Genom ett nära samarbete med sjukhusklinikerna och en anpassning av studieprotokollen till sjukhusets rutiner, kan rutinmässiga prover tas på de patienter som ingår i studierna, utan att debitering sker.

– Det finns flera rationaliseringsvinster att hämta som gynnar både patienten och sjukvården. Från centret har vi forskningssjuksköterskor som jobbar i studierna och som vi delvis finansierar. Vi tar hand om all datainsamlig, monitorering och alla transporter av prover själva, det som annars läkemedelsindustrin eller andra företag brukar sköta. Vi tar även hand om ansökningar till etikkommittéer och andra myndigheter. Om man har den här typen av Centrumbildningar är det mycket man kan ordna i egen regi till rimliga kostnader, säger Jerzy Leppert.
Centrumbildningen är en av flera i landet. Sedan början på 2000-talet finns liknande verksamheter även i Dalarna, Gävle och Eskilstuna. Samtliga är knutna till den medicinska och farmaceutiska fakulteten vid Uppsala Universitet.

– Centret i Västerås har en oberoende ställning och är en ”egen institution” som är lokaliserad utanför universitetet, säger Jerzy Leppert.
Trots att de flesta skulle hålla med om att sjukvård är en kunskapsintensiv verksamhet, satsar staten och landstingen en krympande andel av sin budget på klinisk forskning. Inom landstinget Västmanland går cirka tre promille av den totala budgeten till Centrum för klinisk forskning.
Som ett jämförande exempel anslår telekommunikationsföretaget Ericsson 14 procent av sin budget till utveckling av mobil telekommunikation.
– Vårt landsting satsar inte mer än andra på forskning. Men genom att vi på centret utnyttjar resurserna mer rationellt och har ett tydligt fokus på forskning, kan vi bedriva den typ av oberoende studier som vi gör. Min erfarenhet är att många landsting satsar väldigt spretigt på många olika områden, utan ett tydligt forskningsfokus, säger Jerzy Leppert.

Han disputerade 1989 vid medicinska fakulteten i Uppsala på en avhandling om Raynauds fenomen. Han har arbetat som forskningschef och haft flera tunga administrativa poster. Hans forskningsområden är epidemiologi, kardiovaskulära sjukdomar, urologi och allmänmedicin.
Jerzy Leppert menar att man i Sverige har varit dålig på att uppmärksamma och ta tillvara den stora potential av outnyttjat intellektuellt kapital som finns bland de anställda inom landstingen och som kan bidra till att stärka klinisk forskning i Sverige.

I dag sker huvuddelen av all medicinsk forskning på universiteten och inom läkemedelsindustrin; man har i Sverige haft en tendens att negligera verksamheter som äger rum utanför universiteten.
– De flesta patienter som kan ingå i stora studier finns inte längre på universitetssjukhusen. Därför är det paradoxalt, menar Jerzy Leppert, att man på politisk nivå pratar om att centralisera den kliniska forskningen till några universitetskliniker när patienterna i själva verket finns i allt större utsträckning inom primärvården och länssjukvården.
Förslaget att koncentrera forskningen till några enstaka universitetskliniker skulle sannolikt ytterligare förstärka klyftan mellan forskning och klinik, menar Jerzy Leppert.

Det tips han skulle vilja skicka till landets politiker är:
– Skapa fler liknande centrumbildningar med inriktning på klinisk forskning i landstingen. Det är ett stort fokus i Sverige på preklinisk laboratorieforskning, men vill vi ha bra kliniska prövningar måste ett visst antal forskare och även resurser flyttas ut till periferin. Genom ett nära samarbete med universiteten kan vi skapa förutsättningar för korsbefruktning och en slagkraftig forskning som kan återge Sverige en ledande plats internationellt, säger Jerzy Leppert.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera