Debatt

– Det medicinska hade blivit sekundärt

Vid årssskiftet blev han utsedd till verksamhetschef för psykiatriska klinken inom NU-sjukvården (Norra Älvsborg och Bohuslän).Kliniken som är en av Sveriges största psykiatriska kliniker med över 30 specialister och 10-talet ST-läkare är en av många exempel på hur chefs kapet inom sjukvården distanserat sig från kärnverksamheten.
När Lars Helldin tillträdde som verksamhetschef vid årsskiftet på den över 700 personer stora kliniken fanns inte en enda läkare i chefsgruppen på 30 personer. Den bestod av två socionomer, en skötare och resten sjuksköterskor.

– Många av de frågor som handlade om medicinsk utveckling och budgetfrågor styrdes av personer utan medicinskt ansvar. De diskuterade och beslutade vad som skulle göras och när de bestämt sig presenterades det för läkarna som tvingades göra medicinska anpassningar till de beslut som tagits, säger Lars Helldin, som insåg att han måste vända på diskussionsordningen när han kom i ansvarig ställning.Så när kliniken drabbades av sparkrav kallade han först in samtliga läkare för att diskutera hur det medicinskt skulle kunna gå att lösa neddragningarna på ett ansvarsfullt sätt. Först när läkargruppen enats beslutade han sig och tog upp frågan i chefsgruppen som fick administrera och genomföra det som läkarna gemensamt kommit fram till.

Medicinskt råd

I dag har Lars Helldin tagit ytterligare ett steg och inrättat ett medicinskt råd bestående av utvalda läkare som diskuterar alla medicinskt strategiska frågor innan han för upp dem i chefsgruppen.

– Vi får aldrig glömma varför vi finns till, att det är en medicinsk verksamhet vi är satta att sköta. Idag har chefsskapet blivit så administrativt att medicinsk utveckling och medicinska ansvarsfrågor kommit vid sidan av och läkarna hamnat i ett utanförskap som inte är önskvärt. Det drabbar vården och patienterna, menar Lars Helldin.

– Vi hade aldrig kunnat ta de beslut vi tog när vi skar ner verksamheten om inte läkarkåren först ordentligt diskuterat sig fram till en samsyn på medicinska grunder.

Vi beslutade att lägga ned ett behandlingshem för personlighetsstörningar där till och med läkaren på behandlingshemmet försvarade beslutet att det var det bästa ur medicinsk synvinkel, om vi inte fick mer resurser. Vi diskuterade igenom alla områden, äldrepsykiatri, schizofreni, allmänpsykiatri, öppenvård och kom fram till att det var inom området personlighetsstörningar som vi kunde spara, säger Lars Helldin.

– Att läkarkåren var enig gav en väldig styrka när vi sedan diskuterade med sjukhusledning och politiska företrädare.

Det har också tillsatts en läkare som läkarchef som har möjlighet att bevaka läkarnas professionella utveckling och läkarnas arbetsmiljö.

Läkarna hoppade av

Lars Helldin berättar att när NU-sjukvårdens stora psykiatriska klinik bildades gjordes försök att rekrytera läkare som chefer, inom framförallt öppenvårdsenheter, men de läkare som hoppade på hoppade snart av eftersom de drunknade i arbetsmiljöfrågor, lönefrågor och annat som låg för långt bort från den medicinska verksamheten.

– Ekonomiska och andra frågor har blivit så dominerande i ledarskapet att det nästan inte finns några läkare idag som är beredda att gå in och ta ett ledarskap under verksamhetschefsnivå. Tittar man på alla som har formella chefsjobb så är det egentligen bara andra yrkeskategorier, säger Lars Helldin.

Men för att vara en bra ledare på en klinik räcker det inte att bara vara duktig på de formella bitarna, menar han.

– Jag tror att man måste ha både hjärtat och åtminstone ett ben kvar i kliniken, även om man kanske inte direkt har den dagliga patientkontakten själv, annars tappar man legitimiteten i att vara ledare och blir uppfattad som någon som går på möten och fattar beslut om en vardag som man inte känner till.

Lars Helldin har förankrat det medicinska rådet bland läkarkåren, men själv valt nyckelpersonerna.

– Jag ser det som en ovärderlig ledningsgrupp som representerar slutenvård, öppenvård, rättspsykiatri, äldrepsykiatri och neuro. Personerna i rådet får utföra sina rådgivande ledningsuppgifter på arbetstid, men har inga formella titlar för sin rådsmedverkan, även om de flesta av dem har andra formella ansvarsområden, säger Lars Helldin.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-01

Tema: Pensioner / Sjukvårdsuppropen växer och sprider sig över landet / Ögonblicksbilder från Stockholmssjukvården / Porträttet: Yvonne Dellmark / Krönikor

Prenumerera