– Arbetsgivaren kände sig lurad och jouren blev det röda skynket
Varför var du sådan motståndare till förslagen om schemaläggning 1994? Många av läkarna på barnkliniken var ju för arbetsgivarens förslag?– Djävulen sitter i detaljerna när det gäller schemaläggning.
Ser du inte upp kan du få små snuttar av arbetstid, inkomsförluster och drabbas av att i stort sett aldrig få en ledig helg. Det är enklare med jour. Det är löpande räkning.
– Arbetsgivaren förutsatte att det skulle ges ganska breda dispenser från arbetsmiljölagen och det ansåg vi vara omöjligt. Och så kom det en lurig sak. De som tidigare hade haft jour skulle kunna få ersättning även i pengar, medan de som kom nya bara skulle kompenseras med ledighet.
– Förslagen var orättvisa mot de yngre och innebar ekonomiska reduktioner som inte var betydelselösa. Det fanns flera läkare som skulle få en inkomstreduktion på uppemot 33 procent och det var de ju inte intresserade av. Det sade de kanske inte till arbetsgivaren, men de sade det till oss.
– Sedan tyckte vi att principen att man kunde vara så jädra nedrig var för mycket bara.
Varför har jouren varit en ständig stridsfråga?
– Det är en historisk fråga. Arbetsgivaren har känt sig lurad. 1972 gjorde Läkarförbundets gamle förhandlingschef Tobias Lund ett fantastiskt avtal. Parterna städade upp i gamla frågor och fick ordning på en hel del saker. I protokollet tlll tvåårsavalet stod det att parterna var överens om att avtalet kostade 7,2 procent, men i själva verket kostade det 22 procent.
– Då tog det hus i helvete på Landstingsförbundet och det blev jouren som blev det röda skynket, menar Jens J Jörgensen.
– Arbetsgivaren kom igen och igen och igen med jourfrågan och ville ha pengarna tillbaka, vilket i sin tur tvingade oss att ständigt vara på vår vakt. Till slut blev det som en pavlovsk reflex. Om någon sa jour såg vi rött och knöt nävarna i byxfickorna. Vi blev väldigt militanta.
– När vi förhandlade om de här frågorna 1980-1981 kom Anders Milton, som då var värnpliktig läkare, direkt från en övning till ett möte i full stridsmundering. Det var naturligtvis på skämt, men efter många år på vakt blev det väldigt emotionellt. Vi misstänkte hela tiden något sattyg.
Jens J Jörgensen säger att han kan förstå att arbetsgivaren känt sig lurad, men menar att objektivt sett är jourersättningen inte så himla bra.
– Läkarna är inte överbetalda, men misstänksamheten har gjort att det varit svårt att lösa frågan. Sedan ska man inte bortse från att jourersättningen inte varit ogenerös och att den för många varit en betydande del av vad man tagit hem varje månad.
Men det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller läkarnas arbetstider, menar Jens J Jörgensen.
– Vissa hävdar den medicinska aspekten. De menar att det tar för lång tid att bli bra inom vissa specialtieter om man inte får tillfälle att arbeta mycket. Och kirurgerna har ju problemet att de måste lägga mycket tid på jour, vilket stjäl operationstid.
– Här borde allmänläkarna kunna ta ett större ansvar, tycker jag. Varför ska kirurger sköta deras jourmottagning?
Hur ser du på jour och schemaläggning idag?
– För det första måste man konstatera att det går inte att lura folk att tro att vi är några supermänniskor som är pigga och fräscha efter 24 timmar. Det är ingen som köper det längre. Vi gör det inte när det gäller piloter eller chaufförer, så det kan vi sluta med.
– Det är en sak om man måste arbeta ohemula arbetstider för att det inte finns folk, men om man gör det för att maximera sin inkomst så blir det som busschaufförerna som kör skidturister till Alperna. Det går inte att försvara.
– När det gäller att lösa arbetet på obekväm tid handlar det om både arbetsmiljö och pengar, menar Jens J Jörgensen.
– Grunden måste vara att vi ska ha inkomster för att arbeta dagtid. Vi ska inte basera vår avtalsköpkraft på att det blir lönsamt att arbeta nattetid, samtidigt som vi inte får sälja undan vår arbetstid på natten till rabatterat pris.
– Jag tycker att man kan ha samma grundlön på natten som på dagen med tillägg för obehag, men det förutsätter att dagtidsarbetet bevarar sitt värde.
Jens J Jörgensen tror att det kommer att bli en period då det finns behov två parallella system.
– Jag kan inte tänka mig att man vill slösa läkartjänster på att schemalägga läkare på de ställen där man inte jobbar alla timmar. Vi kommer att behöva ett nattschemasystem, men också ett nattjoursystem i mer traditionell mening, annars är risken stor att strukturen i sjukhusväsendet snedvrids totalt.
– Utan joursystem kommer du inte att kunna ha öppet på mindre sjukhus och jag tror inte att folk accepterar att pendla 20-30 mil för att nå fram till en akutmottagning.
Konstant nattarbete ställer också sjukvården inför andra problem, menar Jens J Jörgensen.
Hur ser man till att ”nattdoktorerna” blir en del av kliniken och får samma fortbildning som de andra?
I det danska avtalet för underläkarna finns till exempel en passus som säger att de aldrig får jobba mer än en tredjedel av sin arbetstid nattetid. Det kan vara en väg.
Det blev en strid om begränsningsperiodens längd 1994. Varför kunde ni inte enas?
– Arbetsgivaren ville ha dispenser från arbetstidsreglerna, men ville inte ge något annat i stället och så förhandlar man ju inte. Hade vi fått något som varit bra för kåren och som en gång för alla avslutat jourdilemmat så hade vi kunnat enas. Tyvärr missade vi chansen.
Vad säger du om de nya EU-direktiven?
– Hittills har ingen kommit med någon lösning, men det finns några avgörande komponenter som måste med i beräkningen.
• Läkarna ska inte gå back.
• Alla måste bli en del av kliniken. Man får inte skapa natt-team och dag-team som lever helt skilda liv.
• Frågan om utbildningen av läkarna i jobbet måste lösas.
• Arbetsmiljön ska vara bra.
Är jourfrågan lika het i Danmark?
– Nej, inte alls och det beror nog på att arbetsgivaren aldrig haft något behov av att revanschera sig. Här tycker läkarna att det viktigaste är att det blir millimeterrättvisa. Annars blir det ett jäkla liv. Läkarna är indelade i jourlag som själva får ansvara för sin jour.
Om någon blir sjuk så får gruppen själv hitta en avlösare. Det är likadant med semestrarna. Det är upp till läkarlaget att lösa bemanningen. Här sätts inte in några semestervikarier, så på semestern kan man inte leva upp till arbetsstidsbestämmelserna.
– I Danmark är det stora problemet istället att det är så svårt att få en utbildning till specialist, säger Jens J Jörgensen.
– Man är väldigt influerad av tyskt sätt att driva butik. Här är det väldigt exklusivt att vara överläkare. Organisationen är mycket mer gammaldags och hierarkisk än i Sverige. Är du överläkare hälsar du inte på underlydande. Figurer som jag som talar om medbestämmande har man knappt skådat förut.
Har man förberett sig för de nya EU-direktiven i Danmark?
– Nej, det känns som att man inte riktigt upptäckt vad som är på gång.