Hösten 2020 insjuknade ST-läkaren Anna Voltaire i covid-19 under sitt arbete på Stora Sköndals rehabklinik i Stockholm. Infektionen ledde till postcovid-symtom. Trots att besvären klassats som en arbetsskada drog Försäkringskassan in hennes sjukpenning och föreslog att hon skulle omskola sig till bagare eller konditor.

• 17 juni 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Fem år senare kämpar hon fortfarande mot vad hon anser vara verklighetsfrånvända myndighetsbeslut. I januari 2025 överklagade hon med hjälp av Läkarförbundets jurister Försäkringskassans beslut att inte längre bevilja henne sjukpenning till Förvaltningsrätten.

– Jag har fortfarande inte hört ert ord, ärendet behandlas fortfarande. Det har varit en mångårig kamp och jag känner mig utsliten av motståndet jag mött. Ibland tänker jag att den fyrkantiga lagstiftningen med ett ogenomträngligt byråkratspråk har som syfte att trötta ut människor så att de inte orkar kämpa för sin rätt. Många ger helt enkelt upp. Men jag har fortsatt att kämpa, både för min och andras skull.

Anna Voltaire var en av 16 som insjuknade i covid-19 när hon randade sig som ST-läkare i psykiatri på neurologiska rehabiliteringskliniken på Stora Sköndal i Stockholm. Hösten 2020 vårdades här svårt sjuka patienter som remitterats från IVA och som insjuknat i post-covid.

– Det var brist på skyddsåtgärder på Stora Sköndal, exempelvis munskydd, trots att vi jobbade så nära våra patienter mitt under brinnande pandemi.

Till en början upplevde Anna Voltaire infektionen som relativt lindrig, hon drabbades varken av andningssvårigheter eller hosta. Det var efterförloppet som gjorde henne svårt sjuk. I drygt ett år led hon av feber och drabbades även av kronisk migränliknande huvudvärk. Hon hade svårt med balansen, minnet och andra kognitiva funktioner.
Hon insjuknade även i lunginflammation samt myokardit, hjärtmuskelinflammation och hamnade på sjukhus. Trots förhöjda troponinnivåer med förhöjd risk att dö skickades hon hem.

– Jag kände mig arg på sjukvården. Tyckte inte att mina besvär togs på allvar förrän jag kom till neurologen där jag bland annat fick hjälp med min migränliknande huvudvärk.

Anna blev till en början sjukskriven på heltid. Den första tiden godtog Försäkringskassan läkarintygen och Anna fick sjukpenning. Annas kvarstående besvär (postcovid) har klassats och godkänts som en arbetsskada.

– Försäkringskassan har bland annat utgått från flera olika läkarintyg och aktivitetsförmågeutredningar som visar att jag har nedsatta kognitiva förmågor som påverkar uppmärksamhet, arbetsminne och verbal inlärning.

Sedan 2020 har hon även utretts vid Karolinska universitetssjukhuset och deltagit i olika rehabiliteringsinsatser för postcovid, både på Danderyds sjukhus, på neurologiska mottagningar och i hemmet. Hon har även genomgått tester hos psykolog och fysioterapeut.

– Jag har också haft otaliga uppföljningar på vårdcentral, allt kopplat till de besvär som infektionen har lett till.

Långsamt och med hjälp av olika insatser har Anna Voltaire successivt kunnat börja jobba igen, till en början på 25 procent, även om det varit flera bakslag med perioder av heltidssjukskrivningar.

– I början var det jobbigt, men jag ville gärna börja arbeta igen. Min arbetsgivare har varit fantastisk och verkligen försökt att anpassa arbetsuppgifter utifrån mina förmågor. När jag kände mig tillräckligt stabil gick jag upp till 50 procent. Till slut ville min arbetsgivare att jag skulle testa att arbeta 75 procent, vilket jag gjorde från hösten 2024, även om jag blev väldigt trött. Det var då Försäkringskassan drog in min sjukpenning.

Beslutet kom som en chock. Anna Voltaire hade fortfarande kognitiva funktionsnedsättningar och såg inte hur hon skulle kunna klara sitt arbete som läkare på 100 procent.

– Jag var så trött på Försäkringskassan och orkade inte kämpa längre, så jag testade att jobba heltid en vecka, men somnade på lunchrasten och var livrädd att min hjärntrötthet skulle leda till att jag gjorde något allvarligt fel, vilket jag tror är alla läkares värsta mardröm.

I ett underlag från Försäkringskassan i juni 2024 skriver myndigheten en motivering för sin bedömning:

”Försäkringskassan bedömer att de medicinska nedsättningarna inte hindrar dig att klara av ett arbete inom exempelvis bagare och konditorer där arbetsuppgifter i huvudsak kräver att hålla balansen i olika kroppsställningar, på mer eller mindre stabila underlag eller skiftande arbetsställningar”.

Anna Voltaire tycker att bedömningen är bisarr. Och verklighetsfrånvänd.

– Det är helt snurrigt. Försäkringskassan tycks inte ha läst sin egen utredning eller alla arbetsförmågeutredningar som jag gjort på Danderyds sjukhus och som kostat skattebetalarna jättemycket pengar. I stället föreslår de att jag ska omskola mig till bagare eller konditor. Men vem skulle tjäna på det, inte jag. Inte samhället. Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta.

I dag arbetar Anna 75 procent som ST-läkare i psykiatri vid Södertälje sjukhus. Hon lovordar sin arbetsgivare och sina kollegor som stöttat henne i processen.

– Men jag måste hela tiden dubbel- och trippelkolla det jag gör så att det inte blir fel, det är väldigt stressfyllt. Jag har också andra omkring mig som hjälper till att granska viktiga uppgifter.

Även om Försäkringskassan nekar Anna sjukpenning, har hon tack vare den godkända arbetsskadan och en arbetsskadeförsäkring hos Afa kunnat få livränta beviljad av Försäkringskassan fram till 2026.

– Men även den har jag fått kämpa för. Många arbetsgivare och läkare känner inte till livränta och vet inte hur man ska hantera och skriva intyget på ett korrekt sätt. Man måste kunna styrka att patienten inte kommer att vara helt arbetsför framöver. Det är ett svårt intyg att skriva eftersom det bygger på en framtida bedömning av ett förlopp som är oförutsägbart. Kommer jag att bli bättre, helt återställd eller inte, ingen vet. Själv är jag rätt övertygad om att jag aldrig kommer att bli helt återställd.

Livräntan täcker upp nedsatt inkomstförmåga. Sammantaget upplever inte Anna Voltaire att hon tagit någon större ekonomisk skada under de här åren. Skadorna är mer själsliga och mentala, menar hon.

– Kontakten med Försäkringskassan har varit direkt vidrig. När man själv blir sjuk och förlorar förmågor, som jag gjorde efter covidinfektionen, men ändå tvingas att själv ordna läkartider, hålla kontakt med myndigheter och arbetsgivare kan det bli oöverstigligt. När jag var som sjukast var det nästan omöjligt för mig att förstå den snårskog av ogenomtränglig myndighetstext som skickades till mig. Jag kämpar fortfarande hårt för att komma helt tillbaka, säger Anna Voltaire och fortsätter:

– Om en läkare har svårt att få gehör måste det vara mycket svårare för andra. Vårt samhälle har många skyddsnät för allt möjligt som socialbidrag och bostadsbidrag, men blir du långvarigt sjuk så finns en bortre gräns. De som drabbas hårdast är tyvärr de redan mest sjuka, svaga och utsatta.