Reportage: COVID-19

”De mobila teamen medför en otrolig avlastning”

Satsningen på mobila team med tydligt fokus på snabba akutuppdrag och sköra äldre patienter har medfört att sjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset fått en viktig avlastning under pandemin. Verksamhetschefen Maria Taranger, som är ansvarig för de mobila teamen, betonar att modellen och principerna bakom fyller en central funktion såväl i det fortsatta arbetet i rådande situation som inför framtida kraftsamlingar.

– Det viktigaste framåt är att sjukhus, kommun och primärvården har en tajt dialog, att man är snabbfotad och samarbetar. I en pandemi som denna måste man givetvis ha en grundtanke, men under resans gång är man ju tvungen att göra justeringar. Det måste finnas förståelse över gränserna, säger hon, och fortsätter:

– Om vi tar ett nytt grepp om de äldre, och ser till att de får rätt vård utanför sjukhuset, får vi ju loss massor med resurser för de patienter som verkligen bara kan få vård på sjukhuset. Det måste vi utveckla vidare i landet generellt.

I likhet med på många andra håll har Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra (MGAÖ) och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i stort under lång tid brottats med överbeläggningar. Men det senaste ett och ett halvt åren har situationen blivit bättre på MGAÖ.

En viktig orsak till förbättringen är regionens långsiktiga satsning på mobila team med ett tydligt fokus på snabba akuta uppdrag och just äldre patienter. Satsningen har medfört att gruppen sköra äldre, som vanligtvis är en stor patientgrupp i fråga om slutenvård, i stället vårdas i hemmet i stor utsträckning. Under den rådande pandemin har satsningen blivit något av en nyckelfaktor i det påtagligt ansträngda läget.

– De mobila teamen medför en otrolig avlastning. Det märkte vi inte minst i den första fasen av covid-19-krisen. Under en period stod vi med ganska många tomma platser och väntade, medan de som jobbade i mobila teamet fick jobba otroligt hårt, säger Maria Taranger, överläkare och chef för MGAÖ, och fortsätter:

– Men det har fortsatt att vara en viktig avlastning. Det är ju inte ovanligt att sköra äldre ligger inne på sjukhus i väldigt många dagar. Det gör de i normala fall, och det gäller i ännu högre grad de som har drabbats av covid-19.

Simon Hultgren, ST-läkare i internmedicin och geriatrik, har jobbat i de mobila teamen sedan starten. Han säger att upplägget erbjuder flexibla arbetssätt, som är till fördel för både personalen och patienterna.

– Jag får använda min kunskap som läkare utan att det är inte så bundet till olika specifika former. I en stor del av sjukvården måste man ju jobba utifrån ett särskilt PM, men det fungerar inte lika bra när man är utanför sjukhusväggarna. Det gör att man får använda sin kunskap på ett annat sätt, säger han.

Simon Hultgren, ST-läkare i internmedicin och geriatrik, här tillsammans med Sofia Billgren, sektionsledare och sjuksköterska, ser många fördelar med mobila team. Foto: Thomas Johansson

Simon Hultgren fortsätter:

– Sen är det här en patientgrupp, där man inte sällan kan göra ganska stor nytta med små insatser. Det kan vara så enkelt som att se i vilken ordning patienter tar sina mediciner. Man skapar mycket trygghet och märker hur värdefullt det är för patienterna.

Just dessa två aspekter, snabba processer och mobila team, har varit helt avgörande. Maria Taranger, verksamhetschef

En annan viktig faktor i sammanhanget är att processer på akuten görs så korta som möjligt. Östra sjukhuset var först ut i landet med att etablera utomhustriagering, i detta fall i containrar, där patienter som kommer till akuten får snabba bedömningar, in eller ut.

– Vi har länge arbetat aktivt för att få snabba ledtider. Vi är väldigt noga med vilka vi lägger in. Just dessa två aspekter, snabba processer och mobila team, har varit helt avgörande vid arbetet under pandemin. Det har hjälpt oss att inte lägga in någon som inte behöver det, säger Maria Taranger.

Samtidigt är ju utmaningarna i coronakrisen fortsatt markanta. Nyligen utökades antalet mobila team, som i normalläget består av en läkare och en sjuksköterska från MGAÖ:s olika avdelningar, till fyra – även på Mölndal och Sahlgrenska har teamen ökat från ett till två. Och det är inte omöjligt att fler team är att vänta.

Triaget vid Östra sjukhuset. Foto: Thomas Johansson

På en mer övergripande organisatorisk nivå är all ambulanssjukvård som rör misstänkt smitta sedan tidigare styrd till Östra sjukhuset, medan andra smittade patienter i ett initialt skede även är fördelade på Sahlgrenska och Mölndal. Sjukhusledningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset meddelade i slutet av mars att alla covid-19-patienter skulle samlas vid Östra sjukhuset, som har förstärkts med fältsjukhuset med namnet IVA Kronan. I takt med att situationen har krävt allt påtagligare kraftansträngningar har organisationen successivt justerats. Nu har även Mölndal en särskild covid-19-avdelning.

Efter att gående patienter har varit på karantänavdelningarna på Sahlgrenska, Östra sjukhuset och Mölndal styrs många till infektionskliniken på Östra sjukhuset som tar en stor andel, främst personer som är i ett tidigt skede av sjukdomen. MGAÖ ansvarar främst för patienter som genomgått intensivvård och just äldre sköra personer med covid-19.

– Jag är övertygad om att många i gruppen äldre, både covid-19-patienter och andra, har större chans att överleva om de får vara kvar hemma. Om man är äldre och riktigt skör medför ju bara flytten in till sjukhus en risk som kan vara det som tippar dem över kanten. Det som är viktigt är vi sätter in rätt resurser och erbjuder dem rätt vård och stöd, säger hon.

Maria Taranger och hennes kollegor har på samma gång märkt av ett minskat inflöde av patienter som söker akut och livsnödvändig vård, främst inom kardiologi- och strokevården, i spåren av det nya coronavirusets spridning. Erfarenheterna är liknande på många håll, både i landet och internationellt. Här i Sverige minskade antalet patienter med misstänkt hjärtinfarkt med runt 25 procent under perioden 24 februari till 5 april i år, i jämförelse med samma period under 2015-2019, enligt siffror från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart.

Tyvärr leder det sannolikt till en överdödlighet i andra sjukdomar. Maria Taranger, verksamhetschef

Personal på akutmottagningar i Göteborg, Uppsala och Stockholm ger en liknande bild: De är många olika ”vanliga” patientgrupper i behov av livsnödvändig vård som inte söker hjälp.

– Det är en enormt stor skillnad. Det har periodvis varit en halvering av antalet sökande på akuten, totalt sett. Tyvärr leder det sannolikt till en överdödlighet i andra sjukdomar. Vi vill vara tydliga med att man måste söka vård om man är i behov av det, säger Maria Taranger.

Sjuksköterskorna Peter Wernersson och Kristin Strandberg gör sig redo för ett nytt uppdrag. Foto: Thomas Johansson

Sahlgrenska universitetssjukhusets hantering av coronavirusets spridning och dess följder har dock inte saknat kritiker. Sjukhusläkaren har tidigare berättat om hur personal har slagit larm kring bristen på intensivvårdsplatser. Och i början av april meddelade Jonna Lindeblad, verksamhetschef för anestesi, operation och intensivvård på Östra sjukhuset att hon skulle sluta med omedelbar verkan. Som orsak nämnde hon att hon inte ställer sig bakom den nya organisation som tagits fram i krisen. Hon saknade, enligt egen utsago, beslutande mandat över hela sin verksamhet.

Det finns alltid anledning att analysera hur vi arbetar och de beslut som vi fattar. Maria Taranger, verksamhetschef

– Vi som har stått bakom epidemiplanen och planerat alla flöden via Östra, från akuten, karantänen, intensivvården, avdelningarna och mobila teamet, känner oss trygga med planen. Men det är ju uppenbart att alla, inte minst inom intensivvården, inte har insett vitsen med att ha hela vårdkedjan på en tomt. Vi måste bli bättre på att informera varför vi har ställt om flödena på det sätt som vi har gjort, säger Maria Taranger.

Sahlgrenska har också kritiserats för brister kopplade kring skyddsutrustning. Kommunal kräver att personal som arbetar med äldre som misstänks vara smittade ska ha skyddsmask, inte munskydd.

– Just i fråga om skyddsutrustningen och kritiken från Kommunal håller jag helt enkelt inte med. Vi bryter inte mot regionens rekommendationer. Men det finns alltid anledning att analysera hur vi arbetar och de beslut som vi fattar. Det är oerhört viktigt inte minst framåt, så att vi kan utvecklas och snabbt kan agera på ett ändamålsenligt sätt, säger Maria Taranger.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera