Inga närvarande chefer och byggkaos i Helsingborg
Totalt byggkaos och ingen hög chef på plats. Tre mil från Ängelholm – på Helsingborgs lasarett – har skyddsombuden en helt annan syn på arbetsmiljön än sina grannar i nordöst.
– Vi är så oerhört frustrerade av det här kaoset. Allting bara flyter och planeringen ändras hela tiden!
Anders Wihlborg, öron-näsa- halsläkare och ordförande i Sjukhusläkarföreningen på Helsingborgs lasarett vet knappt var han ska börja när han radar upp arbetsmiljöproblemen som råder på arbetsplatsen just nu. Sjukhuset befinner sig mitt i ett omfattande ombyggnadsarbete – ett projekt som beräknas ta mellan sex och sju år. Samtidigt brottas man med överbelastning på akuten och överbeläggningar på vårdavdelningarna sedan en lång tid tillbaka och fick i samband med en större omorganisation inom Region Skåne för drygt två år sedan sin förvaltningschef placerad i Lund.
– Det funkar inte alls att inte ha någon sjukhuschef på plats. Visst, det sitter två divisionschefer här, men de har inget övergripande ansvar. Förvaltningschefen från Lund kommer hit då och då på besök för att se vad som händer. Vi har märkt nu hur dåligt den nya organisationen fungerar – framför allt när det dyker upp nya problem hela tiden i samband med allt byggande. Vår förvaltning har anställt 14 stycken informatörer, men informationen har aldrig varit så dålig som nu.
För ombyggnaden innebär ständigt nya besked och inte minst ett ständigt flyttande, berättar Anders Wihlborg som själv befinner sig i en barack utanför sjukhuset.
– Det är under tiden det borras och slamras som mest och verksamheten på en öronmottagning med hörseltester och annat inte går att bedriva i närheten. Förutom vi är det barn och gyn som flyttar ut. De ska ta en flygel i taget.
Men akutmottagningen, operationsavdelningen och vårdavdelningarna är kvar i huvudbyggnaden, så det blir mycket spring för öronläkarna framöver, berättar Anders Wihlborg som fruktar den analkande vintersäsongen. Men än värre är att hela byggprojektets budget har spruckit, tillägger han.
– Nu fattas det en massa pengar så det kommer att byggas en våning mindre än de hade tänkt sig från start. Och visionen om en samlad psykiatri i det nya huset har man fått släppa.Vi är rädda att vi kommer att få bo både trångt och snålt redan från början när den här byggprocessen är över. Kanske rättar ombyggnaden inte alls till vårdplatsbristen på det sätt som man hade hoppats.
Och vårdplatsbrist har man. Det vittnar inte minst de 6:6a anmälningar som akutens och klinikernas skyddsombud har fått skriva till Arbetsmiljöverket upprepade gånger om.
– Akuten är ett kapitel för sig med svenskt rekord i viten för överbeläggningar. Den byggdes om för några år sedan och vi hade synpunkter långt innan byggstarten och en oro för hur läkarnas arbetssituation där skulle te sig. Det var tänkt att vi skulle sitta vid diskar och läsa journaler och diktera med patienter och annan personal springande runt omkring.
Men den lösningen blev ohållbar ganska snabbt, berättar Anders Wihlborg och beskriver hur folk hängde över läkarna och frågade var toaletten låg.
– Så där satt man och konsulterade neurokirurgen och försökte lyssna på vad de sa och samtidigt bibehålla sekretessen med alla dessa människor springande runt omkring. Det blev ohållbart.
Lösningen blev glasskärmar som man försökte skärma av läkarnas arbetsplatser med. Några egna rum där man kunde stänga om sig och läsa på i lugn och ro var inte att tänka på.
– Det är man helt emot här. ”Då ska alla ha rum” är svaret.
Även belastningen på akutmottagningen med många kvarliggande patienter som egentligen skulle passerat vidare till vårdavdelningarna är ett stort arbetsmiljöproblem, fortsätter Anders Wihlborg.
– Vi har fortfarande inte fått ordning på våra vårdflöden. Det är jättejobbigt för dem som triagerar. Akuten har förvandlats till en vårdavdelning. Det tär väldigt hårt på all personal. Vi gör så gott vi kan men vi får inget gehör från de högre cheferna och politikerna eller någon backup från dem.
Har ni några exempel på god arbetsmiljö på Helsingborgs lasarett?
– Vi hade det bra på öron fram till flytten. Vi hade fått flytta upp till plan 1 till stora rymliga lokaler med jättefint flöde. Där fick vi vara i tre år fram till maj då det blev baracken. Allt det som var bra kastade man i sjön. Men det är inte otänkbart att det finns andra exempel på avdelningar där det funkar bra. Till oss skyddsombud kommer mest information om det som fungerar dåligt.
Vad anser ni behöver göras för att läkarna ska få en bra eller bättre arbetsmiljö i Helsingborg?
– Först och främst måste vi få tillbaka sjukhusledningen på sjukhuset. Särskilt nu de turbulenta åren framåt. Vi märker till exempel hur det fattas beslut i den här processen som inte samverkas ordentligt. Samverkansprocessen respekteras inte – det är redan avgjort. Så har det i viss mån alltid varit, men nu är det ännu sämre. När de fackliga representanterna kommer till byggmötena och säger – så kan ni inte göra! Då får de höra att jo, det har någon figur i bakgrunden som inte är med på mötena bestämt. Det är rena lotteriet. Och mitt i det står vi läkare med mycket ansvar men oerhört lite inflytande.
Läs mer:
