”De borde definitivt kunna få till ett enklare förfarande”
SKR och fackförbundens tolkningar av EU-direktivet är i grunden rimliga – men framför allt undantagen borde kunna hanteras på ett betydligt smidigare sätt. Det anser universitetsadjunkten Einar Prytz som just nu doktorerar i arbetsrätt.
När Einar Prytz får frågan från Sjukhusläkaren om han kan gå igenom korrespondensen mellan regeringen och EU-kommissionen för att se om EU-direktivet om dygnsvilan kan ha misstolkats på något sätt, nappar han direkt.
– Det här är en fråga av väldigt stor betydelse för alla som arbetar inom vården. Att direktiven tolkas rätt är helt avgörande för att vi ska kunna bedriva sjukvård på ett fullgott sätt, säger han.
Han är dock noga med att betona att korrespondensen mellan regeringen och kommissionen inte är någon formell rättskälla i sig. Vid en utredning av gällande EU-rätt är det alltid fördragen, direktiv och domar från EU-domstolen som studeras i detalj.
– Det som sägs i den här typen av dokument som representanter från Svensk förening för anestesi och intensivvård har tittat på är mer uttryck för hur parterna har uppfattat det här och det är inte riktigt samma sak. Men med det sagt kan jag inte hitta några jättetydliga belägg för att SKR och fackföreningarnas tolkning skulle vara direkt felaktig. Direktivtexten talar starkt för att man har rätt till elva timmars sammanhängande dygnsvila. Det är möjligt för bland annat sjukvården att göra avvikelser men då ska som huvudregel motsvarande kompensationsledighet ges.
Däremot kan det finnas en hel del kvar att säga i diskussionen kring undantagen, menar Einar Prytz.
Det är redan alldeles för mycket administration inom sjukvården Einar Prytz, universitetsadjunkten som doktorerar i arbetsrätt
– Där får jag ge anestesi- och intensivvårdsläkarna rätt. Det är redan alldeles för mycket administration inom sjukvården. SKR borde definitivt kunna få till ett enklare förfarande när det kommer till dispenser och undantag. Det hade varit fullt möjligt att till exempel låta detta hanteras av de lokala parterna och inte via arbetstidsnämnden. Här borde man kunna få till en kollektivavtalslösning som fungerar smidigare. Jag tror att den här diskussionen kommer att fortsätta – när det är dags att omförhandla avtalen kan det här vara en viktig sak att ta med sig.
Men att förkortad dygnsvila i stället skulle kunna kompenseras med extra semesterveckor eller lönepåslag är inget som Einar Prytz tror är möjligt inom ramen för EU-direktivet.
– Det här med ”annat lämpligt skydd” som jag tror att man refererar till då har uttolkats av EU-domstolen i mål C-428/09 och där är de tydliga med att det endast gäller i absoluta undantagsfall och således ska användas väldigt, väldigt restriktivt.
Hur ser du på den finska regleringen som ger möjlighet till kortare dygnsvila i vissa situationer?
– Jag kan inte uttala mig djupare om den finska regleringen men utifrån informationen på Arbetarskyddsförvaltningens hemsida förefaller det som att kortare dygnsvila än elva timmar tillåts enligt finsk rätt i vissa situationen och under speciella förutsättningar. Webbsidan verkar vara tre år gammal men förutsatt att detta fortfarande gäller är det ju något som kollektivavtalsparterna borde kunna följa upp genom att kontakta finska myndigheter, arbetsmarknadsparter och även EU-kommissionen. Om därefter de svenska kollektivavtalsparterna anser det ändamålsenligt skulle man sedan kunna förhandla fram en motsvarande reglering i svenska kollektivavtal.
