Nyhetsarkiv

De biträdande sjukhuscheferna tillbakavisar kritiken mot toppstyrning

På frågan om det finns fog för den skarpa kritik mot toppstyrning som många menar har präglat fusionsprocessen, svarar de:

”Under denna process har det från verksamheterna kommit önskemål att slå samman ledningen för verksamheter i Lund och Malmö till gemensamma kliniker. Dessa önskemål har bejakats när man inom klinikerna genomfört processen”.

De anser inte att några betydande misstag har begåtts efter den första januari 2010. Förändringsarbetet, menar de, har tillåtits ta tid:

– Det som hittills lyfts fram i debatten rör det arbete som genomförts innan fusionen av SUS, det som handlade om profilering mellan Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset MAS (PROLUMA). En hel del av detta arbete har varit framgångsrikt, enligt vår uppfattning (hittills har 8 av 13 delprojekt följts upp via intervjuer med klinikledning, läkargrupp och övriga medarbetare). Samtidigt är det tydligt att det finns problemområden, till exempel inom ögonsjukvården.

Många processer har slagits sönder under sjukhusprofileringen

– När det gäller frågan om det finns fog för toppstyrning så uttalar sig Thomas Ekström och Claes Arén som politiker brukar göra, de svarar inte på frågan, säger Jens Bernow, ordförande för Malmö Läkarförening.

– Självklart finns det fog för kritiken. De utvärderingar som man genomfört har i huvudsak riktat sig till administrationen och inte till professionen. Ekström och Arén påstår vidare att inga stora misstag har begåtts sedan början av 2010 och att det funnits önskemål från verksamheterna att slås samman.

– Men hur kan de bortse från det faktum att många verksamheter slogs sönder i Prolumaprocessen och att det i den pågående fusionsprocessen funnits starka behov och skäl att få till stånd en fungerande verksamhet igen.

– Sammanslagningen av kirurgin är ett exempel. Prolumaprocessen delade allmänkirurgin i nedre och övre gastro. Därefter har företrädare för professionen drivit kravet på att få till stånd en sammanslagning för att rädda verksamheten.

– Det finns många liknande exempel i den här processen. Många misstag har begåtts, men nu måste vi se framåt. Det är uppenbart att ledningen inte längre driver på i samma höga takt. Det är också glädjande att politikerna nu verkar finnas med på banan och att man begränsar Kristianstadtjäntemännens inflytande och inte längre låter dem styra och ställa, säger Jens Bernow.

”Politikerna avgör kulturen på det nya sjukhuset”

– Jag blir förvånad över Claes Aréns och Tomas Ekströms uttalanden. Man får intrycket att medarbetare och ledning lever i helt olika världar.

Så säger Louise Bringselius, organisations- och strategiforskare vid Lunds universitet.

– Oavsett vilken verklighetsbeskrivning som är korrekt så är detta aldrig bra – ledningen måste ha medarbetarnas förtroende för att kunna lyckas medförändringsarbete. Ekström och Arén visar inte den minsta förståelse för den massiva kritik som har förekommit. Nu är det upp till politikerna att tolka om förändringsarbetet inom Skånes universitetssjukhus kan drivas vidare med dessa personer vid rodret.

– Ledarskapet hos dessa frontfigurer kommer också att prägla den kultur som Skånes universitetssjukhus får – en positiv samarbetskultur eller en toppstyrd chefskultur. Normalt måste chefer i offentlig verksamhet gå, om de inte har medarbetarnas förtroende. Se till exempel vad som hände i våras hos Diskrimineringsombudsmannen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera