Nyhetsarkiv

De är många och de är trogna

De räddar den svenska vården

De är många och de är trogna – omkring en fjärde­del av Sveriges läkarkår består i dag av invandrade läkare och inom vissa specialiteter har så många som 50 procent utländsk bakgrund. De flesta stannar kvar länge inom svensk hälso- och sjukvård.

Hans Schwarz, statistiker på Socialstyrelsen

– I England, USA och Australien ser det helt annorlunda ut. Dit flyttar läkare för att jobba några år och sedan flytta hem igen, eller vidare till nästa land. Men så är det inte här i Sverige. Här är en stor andel kvar även 20 år efter att man först fick sin läkartjänst.

Det berättar Hans Schwarz,  statistiker på Socialstyrelsen, med cirka 15 års erfarenhet av att behandla och sammanställa statistiska data kring legitimationsyrkena. Anledningen till att läkarna stannar i Sverige tror han har mycket med språket att göra.

– Har man väl tagit sig tid att lära sig svenska som är ett så pass litet språk i världen väljer majoriteten att stanna kvar och jobba här. Det är en helt annan situation än i de engelskspråkiga länderna. Vi kan se viss runtflyttning mellan de nordiska länderna, men det vanligaste är att man stannar i Sverige länge när man väl har en svensk läkar­legitimation, säger han.

tabell

När det gäller tillströmningen av utländska läkare till Sverige så ökar den sakta men säkert hela tiden, berättar Hans Schwarz.  Något som rimmar väl med det ökade behovet inom svensk sjukvård.

– Det är ju inte så att läkare går arbetslösa någonstans i världen. I stället söker sig läkarna till länder där de kan nå en så bra position som möjligt. I Sverige har det varit underskott inom vissa specialiter under en längre tid och då öppnar det intressanta karriärvägar för till exempel läkare från Grekland eller andra länder nere på kontinenten.

Detta är också en del av förklaringen till att läkarkåren inom vissa specialiteter, som till exempel patologin, i dag utgörs av utländska läkare till hela femtio procent, berättar Hans Schwarz. Även om faktorer som mängden patient­kontakt också har haft betydelse genom åren.

– Historiskt sett har det varit lättare för utländska patologer och radiologer och andra specialiteter, där man har mindre patientkontakt, att få en tjänst i Sverige även om man inte har behärskat språket fullt ut. I ett laboratorie är det betydligt enklare att prata engelska på arbetsplatsen och redan för 15 år sedan var det betydligt lättare att få möjlighet att jobba som läkare där utan att kunna svenska.

tabell-2

I dagsläget finns det läkare i Sverige med ursprung från i stort sett hela världen, berättar Hans Schwarz. Men en stor del av de utländska läkarna som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden i dag är från Irak, en naturlig följd av hur flyktingssituationen i världen såg ut för ett tiotal år sedan, berättar Hans Schwarz.

– Personer med ursprung från Irak utgör ungefär en procent av Sveriges befolkning men hela två procent av läkarkåren. Det är resultatet av flyktingströmmar från ett land med väldigt hög utbildningsnivå. Samma fenomen kommer vi säkert att se när det gäller syriska läkare framöver. Det är många syriska läkare som är i färd med att göra språktest och kunskapsprov just nu. Snart kommer de att märkas i statistiken som släpar efter ungefär två år.

Ett land som däremot inte alls är speciellt väl representerat i den svenska läkarkåren är Thailand. Detta trots att landet är stort till ytan och har en mycket hög kvalitet på både sjukvård och läkarutbildning.

– Vi har till och med läkare med ursprung från flera ministater runt om i världen, men nästan ingen alls från Thailand. Någon närmare analys av det har vi inte gjort mer än att vi kan konstatera att thailändska läkare är väldigt trogna sitt hemland och om de arbetar i andra länder så väljer de främst engelskspråkiga länder i något år eller så innan de återvänder hem.

När det gäller könsfördelningen bland läkarna med utländsk examen så är drygt hälften av dem män, precis som inom den övriga läkarkåren i Sverige, berättar Hans Schwarz.

– Men de allra flesta läkare som är födda och utbildade i Ryssland är kvinnor. Exakt var det beror på vet jag inte, men troligtvis ser arbetssituationen väldigt olika ut för kvinnliga  respektive manliga läkare i de här länderna.

Bland de läkare med svenskt ursprung som åker i väg och studerar utomlands och sedan återvänder, återfinns många invandrare som har vuxit upp i Sverige, berättar Hans Schwarz.

– Det är vanligt att unga personer med läkarvisioner åker tillbaka och studerar i sina föräldrars hemländer. I Sverige behöver man högsta betyg för att komma in på läkarutbildningen, men i till exempel Rumänien eller Bulgarien har de särskilda kvoter för utländska studenter med helt andra betygskrav. Det är ett sätt för dessa länder att tjäna pengar, men kvaliteten på utbildningen är densamma. Läkarutbildningen är den mest standardiserade utbildningen i världen och undervisningen sker ofta på engelska.

Endast ett fåtal högskolor i världen, till exempel några i Ryssland och några i USA, håller så pass låg kvalitet att Socialstyrelsen inte alls godkänner att läkarna med en sådan examen får möjlighet att arbeta i Sverige.

– Det viktigaste för oss på Socialstyrelsen är den vård patienterna i Sverige får i slutändan. Därför har vi identifierat ett antal högskolor som inte lever upp till den svenska standarden. Men både ryska och amerikanska läkarutbildningar i övrigt håller en mycket hög klass.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera