Datagranskning av journaler spårar risker
Istället för det tidsödande arbetet att granska patientjournaler manuellt snabbar sjukhuset upp arbetet genom att låta datorerna göra en del av jobbet. Under året som gått har olika testkörningar gjorts som varit mycket lovande, berättar chefläkare Ann-Britt Bolin.
– En första version av programmet är utvecklad och testad och vi övergår nu till en andra version 2.0 som ska implementeras i vårt patientsäkerhetsarbete. Nu förbereder vi oss inför starten vid årsskiftet genom att utbilda granskare, berättar hon.
Det är den så kallade GTT-metoden, Global Trigger Tool, som modifierats så att datorn söker i slumpmässigt utvalda journaler efter ”triggers” varningstecken för möjlig skada. Att granska journaler manuellt är tidsödande och varje genomgång tar cirka 20 minuter med stöd av den manuella GTT- metoden. Sedan ska en läkare dessutom bedöma om det handlar om en vårdskada som hade kunnat undvikas.
Mer tid till analys
Genom att istället låta datorn plocka fram de patientjournaler som det finns anledning att granska blir arbetet effektivare och vårdpersonalen får mer tid över till analys och åtgärder för att förhindra skador i vården.
– En av fördelarna med det modifierade automatiserade GTT-verktyget (MAG) är att det har en betydligt högre träffsäkerhet än de manuella bedömningarna och dessutom bara tar några sekunder, berättar Ann-Britt Bolin.
Arbetet blir också mer exakt eftersom programmet inte bara noterar att ”triggers” pekat ut en viss journal utan också noterar var och när noteringar om en trigger skett. Det gör det enklare och snabbare att hitta underlaget till granskningen. Programmet gör dessutom en bedömning av hur stor risken är att patienten i den journal som plockats fram har fått en vårdskada.
Vårdskadeprofil
Det är en form av sammanvägning av risker som bygger på ett antal ”triggers”, en kombination av ”triggers”, riskfaktorer och facitdata berättar Ann-Britt Bolin.
Under nästa år när granskningen sker kontinuerligt kan klinikerna få fram en vårdskadeprofil där det framgår vilka skador man ska inrikta sitt förebyggande arbete på.
Sjukhuset har ett avtal med HSN, Hälso- och Sjukvårdsnämnden, som finansierat utvecklingen av det nya verktyget. Enligt avtalet startar de opererande specialiteterna granskningen av journaler och sedan följer de medicinska efter.
En nationell referensgrupp har knutits till projektet där medlemmar med erfarenhet av manuellt arbete med GTT, har knutits till utvecklingsarbetet vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Vi har haft regelbundna möten och diskuterat metodfrågor. På det viset finns det en förankring bland dem som jobbat manuellt med GTT och patientsäkerhetsfrågor.
Ytterligare en fördel som Ann-Britt Bolin framhåller är att den nya automatiserade GTT-metoden inte kräver strukturerade journaldata.
– Tack vare textmining hittar programmet markörer också i löpande text, oberoende av var och hur man skriver. Att man inte behöver ändra sina vanor underlättar införandet av systemet, konstaterar Ann-Britt Bolin.
FAKTA
Den manuella GTT-metoden innebär att ett slumpmässigt urval av patientjournaler granskas systematiskt och retrospektivt av GTT-utbildad sjuksköterska utifrån en mall med 53 definierade triggers (markörer).
Exempel på en trigger är M1 Infektion med Clostridium difficile under sjukhusvårdtillfället. Det finns triggers inom sex olika områden; omvårdnad, läkemedel, kirurgi inklusive invasiva åtgärder, intensivvård, perinatal vård och akutmottagning.
Utifrån GTT-mallen genomsöks journalinnehållet under max 20 minuter per journal.
I de fall triggers hittats genomför GTT-utbildad läkare och sjuksköterska en djupare granskning av journalen och tar ställning till om det uppstått patientskada, samt om denna var undvikbar, dvs. om det var en vårdskada.
Metoden förutsätter vårdtillfällen på minst 24 timmar.
