Nyhet

Därför vill vi inte tänka på pensionen

Enligt Martin Hedesström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om beslutsfattande och ekonomisk psykologi, finns det en rad psykologiska faktorer bakom vår ovilja att tänka på pensionen.

Artikeln ingår i temat Pensioner

– Dels är vi förlustaversiva, det vill säga att vi värderar förluster högre än vinster. I kombination med nutidsbias, alltså att vi värderar vår situation idag högre än hur den kan bli i framtiden, gör det att vi skjuter upp exempelvis sparande, säger han.

Eller kort uttryckt: att vår nuvarande spenderbara lön minskar när vi pensionssparar väger tyngre än att vi får mer pengar att spendera som pensionär.

Han gör en parallell till klimatfrågan.

– Det här med nutidsbias genomsyrar väldigt mycket. Vi lever här och nu och lägger mindre vikt vid vad som kommer att hända. Det kan vara rationellt att tänka så, i viss mån ska man sätta högre värde på här och nu, men vi gör det i överdriven utsträckning.

Det här med nutidsbias genomsyrar väldigt mycket. Vi lever här och nu och lägger mindre vikt vid vad som kommer att hända.

Tröskeln att börja pensionsspara kan också kopplas till att vår nuvarande situation är vår referenspunkt, och att det är utifrån den punkten som vi värderar förluster och vinster. Detta skapar, i kombination med förlustaversion, det som inom psykologin kallas status quo bias.

– Vi vill ogärna förändra den situation vi har just nu, även om det leder till både vinster och förluster, säger Martin Hedesström och fortsätter:

– Så ett tips är att börja spara delar av löneökningar, eftersom vi är mer okej med en lägre ökning än en reell minskning.

Andra faktorer som spelar in är inertia, vilket innebär ett motstånd mot att ta tag i saker och i vanligt språkbruk kan kallas prokrastinering, samt en filosofisk idé om att vi består av multipla versioner av jaget.

– Dels jag, så som jag är idag, dels mitt forna jag, så som jag var i barndomen. Men också mitt framtida jag, till exempel jag som pensionär. Både mitt forna jag och mitt framtida jag ser vi lite på avstånd, nästan som om det är en annan person. Det kan göra att vi inte bryr oss lika mycket om vårt framtida jag som det nuvarande.

Martin Hedesström berättar om ett psykologiskt experiment som rör pensionssparande där man skapat två avatarer – en som ser ut som personen gör idag och en som ser ut som personen som pensionär. Genom ett reglage kan personen se hur de båda jagens humör skiftar beroende på hur mycket pengar som sparas till pensionen.

Ett tips är att börja spara delar av löneökningar, eftersom vi är mer okej med en lägre ökning än en reell minskning.

– Om jag sparar mycket nu och får mindre kvar av lönen blir mitt nuvarande jag ledsen, medan mitt framtida jag blir glad och tvärtom. På så sätt ska man kunna se att det finns ett jag i framtiden som man måste bry sig om. I experimentsituationen visade det sig göra att vi blir mer benägna att spara mer, säger han.

För att komma över tröskeln till sparandet menar han att det kan vara en god idé att sätta sig ner och reflektera över hur man vill ha det som pensionär. Helt enkelt försöka föreställa sig en vanlig dag och vad man kan tänkas vilja göra.

En annan aspekt som kan spela in är att vi idag behöver ta betydligt fler val än vad man gjorde för 100 år sedan.

– Det kan göra att vi mättas på val och kan hos vissa människor skapa en apati. En bra strategi för att undvika det är att leta efter val som är tillräckligt bra och nöja sig med det. Då sparar man både tid och energi.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-01

Tema: Pensioner / Sjukvårdsuppropen växer och sprider sig över landet / Ögonblicksbilder från Stockholmssjukvården / Porträttet: Yvonne Dellmark / Krönikor

Prenumerera