Danska vårdgarantin har lett till kraftigt ökad privat sjukvård
Behandlingsgarantin har inneburit en kraftig tillväxt av privata kliniker och sjukhus som behandlar garantipatienter för den offentliga sjukvårdens räkning. De senaste tio åren har det skett en kraftig ökning av de offentliga kostnaderna för sjukvård. Konsekvensen är en rad åtgärder för att sänka kostnaderna.
– Men det går inte med säkerhet att säga att det är de privata sjukhusen och klinikerna som är orsaken till att den offentligt driva sjukvården nu måste skära sina kostnader, säger Erik Kristensen, ordförande för den danska överläkarföreningen.
Däremot, menar han, har det blivit mycket svårare med den ekonomiska styrningen för de offentligt drivna sjukhusen på grund av behandlingsgarantin.
Styrmedlen kolliderar
– Sjukhusen ska betala för att patienterna behandlas, oavsett om det sker på hos dem själva, eller på ett privat sjukhus eller en privat klinik. Man kan säga att två styrmekanismer kolliderar, den med ramstyrning med fasta budgetar och den med en efterfrågestyrd budget, säger Erik Kristensen.
Sjukhusen försöker nu att i större utsträckning ta hand om patienterna själva och i mindre utsträckning skicka garantipatienter till den privata sektorn. Det har inneburit, menar Erik Kristensen, att den offentligt drivna sjukvården fått problem med sina kostnader och att det har lett till avskedanden av vårdpersonal, även överläkare.
– Parallellt har finanskrisen inneburit att sjukhusen nu får nöja sig med en årlig tillväxt på cirka en procent, mot tidigare fyra till sju procent. Det får självklart stora konsekvenser, inte bara för den offentliga driva sjukvården, utan också för de privata sjukhusen och klinikerna.
Både positivt och negativt
Kjeld Møller Pedersen (bilden) är professor i hälsoekonomi vid University of Southern Denmark i Odense.
Han har följt utvecklingen av den danska behandlingsgarantin och kan se både positiva och negativa tendenser.
– Garantin har definitivt satt fokus på väntetider och köer, och sjukhusens sätt att arbeta. Det är viktigt att understryka att garantin endast omfattar planerad vård. Eftersom en stor andel av de internmedicinska patienterna är intagna akut, så är inte garantin särskilt betydelsefull för just den patientgruppen, säger Kjeld Møller Pedersen.
Det har hittills inte kunnat visas att behandlingsgarantin påverkar de medicinska prioriteringarna negativt, menar han.
– Det är klart att om ökade resurser främst går till planerad vård, och särskilt till kirurgiska patienter, på bekostnad av vård och behandling av exempelvis internmedicinska patienter, då har vi ett problem. Från professionens sida upplever man att det kan vara så, men det finns inga starka vetenskapliga belägg för att det stämmer.
Framgång likställs med korta köer
En annan risk med behandlingsgarantin, menar Kjeld Møller Pedersen, är att framgång ensidigt jämställs med korta väntelistor och köer.
– Det finns en risk att man får ett snedvridet fokus och nonchalerar de strukturella och organisatoriska problem som finns i hälso- och sjukvården. Det finns även påståenden om att kvaliteten har hamnat i skymundan, men det finner jag inga bevis för.
I Danmark finns ett välfungerande kvalitetsregistersystem med omfattande kvalitetsindikatorer. Både den offentligt drivna och den privata sjukvården rapporterar till registren. Och jämförelser som gjorts mellan offentliga och privata sjukhus visar en lika hög kvalitet, säger Kjeld Møller Pedersen.
Förra året kostade den privata vården som man betalade med offentliga medel, cirka 1,1 miljarder kronor. Kostnaden omfattar cirka 50 000 till 60 000 garantipatienter. Jämfört med den totala budgeten för sjukhusvård, 72 miljarder kronor, så motsvarar kostnaden för privat vård cirka två till två och en halv procent, menar Kjeld Møller Pedersen.
Antalet privata sjukförsäkringar har ökat
Införandet av en behandlingsgaranti i Danmark har parallellt inneburit en kraftig ökning av antalet privata sjukförsäkringar.
Cirka en miljon anställda danskar har i dag en privat sjukförsäkring. Det är cirka en tredjedel av landets totalt 2,8 miljoner anställda. Försäkringen är fördelaktig eftersom den är skattebefriad.
Innebär den ökande andelen privat vård i Danmark, samt en kraftig ökning av antalet anställda med privata sjukförsäkringar, en sakta övergång till privat finansiering av sjukvården?
– Det har skett en dramatisk utveckling de senaste åren. Med en sådan försäkring kan en anställd få tid för ett höftledsbyte på ett privat sjukhus. Förutsatt att patienten först har blivit remitterad av sin husläkare. Husläkaren är en slags grindvakt som ser till att indikationerna följs.
Det är förvisso en ökande andel privat finansiering, men totalt sett rör det sig fortfarande inte om några stora summor.
Av den totala budgeten för sjukhusvård går cirka 85 procent till akut sjukhusvård, och resterande 15 procent till planerad vård, säger Kjeld Møller Pedersen.
Endast planerad vård
Så länge dessa försäkringar endast täcker planerad vård, utgör de inget hot mot den offentligt finansierade sjukvården, menar han.
– Om reglerna plötsligt ändrades så att försäkringarna även skulle omfatta akutsjukvård, då hamnar vi i en helt ny situation. Och då finns självklart en risk att vi successivt är på väg mot en privatfinansierad sjukvård.
Men å andra sidan skulle försäkringarna bli extremt dyra och personligen tror jag inte att många skulle vilja ha en sådan utveckling, säger Kjeld Møller Pedersen.
Fakta | Behandlingsgarantin
I Danmark infördes i juli 2002 för första gången en behandlingsgaranti för i stort sett alla icke akuta somatiska patienter.
Den gav patienter rätt till behandling inom två månader efter att sjukhuset har fått en remiss. Om den offentligt finansierade vården inte klarar av att uppfylla garantin har patienter rätt att vända sig till en privat klinik eller till en klinik utomlands.
För tre år sedan, 2007, skärptes behandlingsgarantin från två till en månad.
För ett år sedan utvidgades garantin till att gälla även psykiatrin. Och så sent som i oktober i år infördes även en behandlingsgaranti för patienter med livshotande cancersjukdomar.
Från den 1 september ska ingen av dessa patienter behöva vänta längre än två veckor på undersökning, två veckor på behandling och fyra veckor på efterbehandling.
Om det inte finns plats på något av Danmarks fem sjukhus med speciella cancercentra, kan patienterna skickas till sjukhus i Tyskland.
Diskussioner om ett samarbete har även inletts med kliniker i övriga nordiska länder.