Nyhetsarkiv

Danmarks vårdgaranti på väg att göras om: Nu ska de sjukaste prioriteras

Den danska vårdgarantin är utformad som en behandlings­garanti med maximalt en månads väntetid.

Åtminstone på pappret innebär det danska systemet betydligt snävare tidsramar än den svenska vårdgarantin.

Efter remiss från allmänläkare får det gå maximalt en månad* till behandling plus två veckor för varje diagnostisk undersökning. Ska en omgång prover tas och en röntgenundersökning utföras kan alltså väntetiden förlängas med sammanlagt fyra veckor.

Den danska behandlingsgarantin infördes år 2002, då med en tidsgräns på två månader, och den kombinerades samma år med en utvidgad rätt till fritt sjukhusval. Det innebär att patienter har rätt att gå till ett privatsjukhus om tidsgränserna inte kan hållas. I praktiken innebär garantin inte att alla behandlingar sker inom tidsgränsen, men fler patienter får vända sig till privatsjukhus.

Kritiken växte

Tidsfristen i behandlingsgarantin avkortades till en månad år 2007, året innan Danmarks ekonomi sattes i gungning av finanskrisen.
Med allt hårdare nedskärningskrav i sjukvården började kritiken växa mot systemet.

”En differentierad väntetid skulle vara bättre och mer effektiv. Det skulle innebära en annan behandlingsgaranti som var anpassad efter diagnosens allvarlighet. Nästan alla regioner beskriver att en månads väntetid, jämfört med tre månader, medför ett mindre produktivt sjukhusväsen där det behövs en ständig överkapacitet”, sammanfattade utvärderingsinstitutet Krevi i en rapport 2009.

Intervjupersonerna i rapporten – avdelningschefer och ekonomichefer på offentligt ägda sjukhus – ansåg att privatsjukhusen huvudsakligen tagit på sig de mest lönsamma, mindre komplexa operationerna. Konkurrensen hade även gjort det svårt att rekrytera sjuksköterskor, medan läkarna ofta arbetade dubbelt.

Ord och inga visor blir det när rapportförfattarna sammanfattar intervjupersonernas åsikter med citaten ”systemet innebär missbruk av offentliga medel” och ”får folk som stannar i det offentliga systemet att framstå som idioter”.

Sänkta ersättningar

Men bilden av privatsjukhusen som vinnare är inte entydig. Å ena sidan har patienttillströmningen till den privata sjukvården varit god, stadigt ökande från kring 50 000 patienter år 2005 till 116 000 patienter år 2010. Den åtta veckor långa sjuksköterskestrejken våren 2008 skapade gigantiska köer, vilket drev på utvecklingen. Å andra sidan har ersättningsnivåerna förhandlats ner i omgångar, så mycket att en del privata kliniker tvingats stänga på grund av fallande intäkter.

I början av 2011 gav sig de danska läkarna på allvar in i debatten om behandlingsgarantin. Framförallt riktades kritik mot undanträngningseffekter av svårt sjuka äldre och patienter med komplexa diagnoser, områden där privatsjukhusen inte erbjuder alternativ.

Danska Läkarförbundet publicerade i februari en undersökning som visade att 71 procent av de danska specialitetsföreningarna ansåg att de patienter som var i störst behov av behandling inte nödvändigtvis fick tillgång till den först.

72 procent av föreningarna ansåg att medicinpatienter sattes åt sidan till förmån för kirurgipatienter till följd av behandlingsgarantin.
I samband med undersökningen föreslog danska Läkarförbundet en behovsbestämd behandlingsgaranti, där läkare i enlighet med medicinska riktlinjer fastställer en garantiperiod till behandling utifrån patientens behov, dock med en utredningstid på maximalt en månad.

”Opererar sådant som kan läka sig själv”

En av de tydligaste kritikerna var Benn Duus, ordförande i danska ortopedisällskapet: ”Behandlingsgarantin är så oflexibel att patienter med svåra, invalidiserande smärtor får vänta medan patienter med lättare besvär snabbt kommer till behandling”, sa han i intervju med Danmarks Radio.

Han menade också att vissa ortopedkirurgiska ingrepp sker alltför snabbt till följd av behandlingsgarantin, till exempel knäoperationer vid besvär som kan vara övergående.

Danska Läkarförbundets förslag plockades upp i den danska valrörelsen av vänsteroppositionen, som tog ställning för en differentierad vårdgaranti.

Efter regeringsskiftet finns den nu inskriven i regeringsförklaringen, med reservationen att de allvarligaste sjukdomarna ska behandlas inom en månad.

Söker dialog

När Socialdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson Sophie Hæstorp Andersen deltog i de danska specialistläkarnas symposium om prioriteringar i Vejle i början av oktober, vände hon sig direkt till läkarna med en inbjudan till samverkan om den differentierade vårdgarantin:

– Jag är tveksam till att vi politiker ensidigt ska fatta bindande beslut i dessa frågor. Den differentierade behandlingsgarantin måste utformas i dialog mellan profession och politik. Målet är att komma fram till vilka sjukdomar som kan vänta två eller tre månader på behandling. Jag kan inte svara på hur snabbt vi ska komma dit, men det ska ske i en öppen process.

*En längre tidsgräns, två månader, gäller för psykiatrin och för cancerdiagnoser finns ett särskilt snabbspår. Vissa behandlingar, till exempel organtransplantation, fertilitetsbehandling och utprovning av hörapparat, ingår inte i behandlingsgarantin.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera