IT-strul på båda sidor av Sundet
Nyheter
Ryktet gick att administrationen inom sjukvården är betydligt mindre i Danmark än i Sverige. Sant eller falskt?
Sjukhusläkaren begav sig till kirurgklinikerna på Århus universitetssjukhus i Danmark och universitetssjukhuset i Malmö.
Århus är Danmarks näst största stad och Malmö är Sveriges tredje största stad. Båda har cirka 300.000 invånare. Avståndet mellan städerna är cirka 20 mil fågelvägen.
Så förutsättningarna för sjukhusen kan bedömas som likvärdiga.
Och visst hittade vi skillnader.
Familjeläkaren sjukskriver
På Århus universitetssjukhus slipper sjukhusläkarna hantera sjukskrivningar och intyg till Försäkringskassan, det gör patientens familjeläkare eller privata läkare.
Men det som slog oss mest var inte skillnaderna utan en stor gemensam nämnare.
Både i Århus och i Malmö brottas läkarkåren med dåligt fungerande IT-system som stjäl massor av tid. Den dagen vi besökte Århus hade IT-systemet gått ner på grund av strömavbrott.
Strömavbrott
Klockan är 08.00 på Århus universitetssjukhus. Sjukhusläkaren har stämt möte med Trine Lauridsen, överläkare vid kirurgisk gastroenterologisk avdelning. I sista stund har hon dock kallats in som bakjour och istället är det överläkaren Thorbjørn Sommer som möter mig i entrén.
– Det är ett smärre kaos idag. Vi har strömavbrott och flera sjukskrivningar, vilket gör att vi är kort om personal.
Thorbjørn Sommer tar mig med på ett morgonmöte. En utredning vid kirurgisk gastroenterologisk avdelning visar att patienter med cancersjukdomar faller mellan stolarna och att behovet av stöd och information under utredningstiden är stort.
– Vi diskuterar nu att anställa en patientkoordinator som kan lotsa cancerpatienter från diagnos till behandlingsstart. Det skulle stärka patienternas ställning och även avlasta avdelningens personal. I Sverige har man infört detta, men konstigt nog inte på vårt universitetssjukhus, säger Thorbjørn Sommer.
Nytt jättesjukhus
Århus universitetssjukhus består av fyra olika sjukhus, utspridda över staden. Nu förbereds dock en omfattande omorganisation inför flytten till det nya universitetssjukhuset som förväntas bli lika stort som en dansk småstad. Det blir också Århus största arbetsplats.
Sjukhuskomplexet får, när det blir klart, en totalarea på 400 000 kvadratmeter med ett planerat vårdplatsantal på 800 sängar, och ska tillgodose framtidens krav på teknik, behandlingsformer och arbetsmetoder.
– Vi räknar med att vi ska flytta in runt 2017. I dag är våra verksamheter uppdelade på så många olika ställen. Geriatrik, infektion, onkologi och hud till exempel, finns på olika sjukhus och patienter tvingas åka fram och tillbaka. Vi ser fram emot ett nytt universitetssjukhus där verksamheterna är samlade, säger Dorthe Ritz Møller, specialistläkare vid kirurgisk gastroenterologisk avdelning.
Går inte att logga in
Hon har just avslutat sitt jourpass och ska bara dokumentera sina anteckningar innan det är dags att åka hem. Strömavbrottet har dock orsakat omfattande störningar och det går inte att logga in i IT-systemet.
– Varje gång som en omfattande uppdatering äger rum, brukar IT-systemet braka samman. Det sker ungefär en gång i månaden. För övrigt räknar jag med att vi tillbringar cirka en halvtimme per dag i väntan på att systemet ska fungera, säger Dorthe Ritz Møller.
Administrationsbördan har ökat dramatiskt
Hon menar den administrativa bördan har ökat med uppskattningsvis 30 procent under de senaste åren. Hon får medhåll av verksamhetschefen Lone Susanne Jensen, överläkare vid samma avdelning.
– Ja, den har ökat väsentligt. Bara att logga in och ut ur systemet tar många minuter per tillfälle. IT-systemet vi har är långsamt och krångligt. Och flera funktioner innebär dubbelarbete, som till exempel histologiprovsvar som kräver både manuell och elektronisk signering.
Lone Susanne Jensen lägger en stor del av sin arbetstid på schemaplanering och att väntetidsgarantin för patienter uppnås, vilken idag är lagstadgad till två veckor för cancerpatienter.
Mindre tid till patientmöten
– Det finns fördelar med att en opererande kirurg är med och lägger veckoschemat, det är mycket logistik och många samtal mellan patienter och behandlande läkare. Det är i och för sig bra att patienter slipper vänta som de gjorde tidigare, men vi läkare ägnar mer och mer tid åt skrivbordsarbete och allt mindre tid till patientmöten. Och vi stressar klart mycket mer nu än tidigare.
För drygt tre år sedan infördes den danska kvalitetsmodellen. Som första land i världen har Danmark lagstadgat att samtliga sjukhus ska kvalitetsmätas och ackrediteras. Modellen bygger på drygt 100 ackrediteringsstandarder för god kvalitet och delas in i tre stora grupper som bland annat omfattar sjukdomar och behandling, utrustning, städning och hygien samt ekonomi och system för kvalitetsarbete och patienträttigheter. Syftet är att öka patientsäkerheten och skapa en hälso- och sjukvård där kvalitet ingår som en viktig del av de vardagliga rutinerna.
Dansk Kvalitetsmodell har inneburit att kraven på registreringar och dokumentation har ökat.
Extremt långsamt journalsystem
– Introduktionen av vårt elektroniska patientjournalsystem, EPI, har generellt inneburit många fördelar arbetsmässigt. Vi är också mer flexibla eftersom vi kan arbeta hemifrån. Det stora problemet är kanske inte IT-systemen i sig, utan de brister som finns. EPI är ett extremt långsamt system som kräver många klick och omständliga scrollningar innan man kommer in i systemen, säger Trine Lauridsen, överläkare vid kirurgisk gastroenterologisk avdelning.
Hon jämför universitetssjukhusets IT-system med bilmodellerna Fiat och Lada.
– Man vill spara pengar och satsar därför inte på kvalitet. Det är dyrare med Mercedes och Volvo, men man skulle spara massor av pengar genom att satsa mer medvetet och långsiktigt. Det är också förvånansvärt att de som designar systemen inte tycks ha kunskap om hur vi arbetar och vilka behov vi har. Mycket tid skulle sparas om leverantörer utvecklar IT-system i samarbete med användarna, säger Trine Lauridsen.
Slipper intyg till Försäkringskassan
Thomas Zilling, ordförande för Sjukhusläkarföreningen, arbetar som kirurg vid Århus universitetssjukhus sedan drygt ett år tillbaka. Han ansvarar för esofaguscancerkirurgin och bedriver även forskning och undervisning.
– Den stora skillnaden jämfört med Sverige är att specialistläkare på sjukhus inte skriver några sjukintyg eller andra intyg till Försäkringskassan. Det ansvaret har istället patientens familjeläkare eller privata läkare. Det är fantastiskt skönt eftersom det tar väldigt mycket tid. Vi signerar inte lika mycket här som i Sverige. PAD-svar läggs i pappersform i en låda och signeras manuellt. Vi godkänner epikriser och bekräftar att koderna är riktiga, men för övrigt är det inte så mycket signeringar.
Lättanvänd läkemedelsmodul
Thomas Zilling tycker att IT-systemets receptmodul är enkel och lättanvänd.
– Det går med blixtens hastighet och är väldigt logisk. Jag har full koll och kan gå från receptmodulen direkt till danska Fass och tillbaka, utan att behöva byta fönster. Den administrativa bördan här är lite lättare än i Sverige. Samtidigt brottas de danska läkarna med samma slags problem som svenska läkare vad gäller långsamma och bristfälliga IT-system. Bara häromdagen brakade hela datajournalsystemet samman och allt stod stilla. Inte en enda operation kunde utföras. Det drabbar patienterna och kostar enormt mycket pengar i form av dåligt utnyttjad läkartid, säger Thomas Zilling.
Fakta:
Kirurgisk gastroenterologisk avdelning vid Århus universitetssjukhus är specialiserad på sjukdomar i matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, lever, gallvägarna, pankreas och mjälte.
Avdelningen tar också emot patienter för behandling av allmänna sjukdomar som bråck och gallsten. Dessutom har avdelningen en akutmottagning för alla kirurgiska åkommor med undantag av sjukdomar i tjocktarmen och ändtarmen.
Avdelningen har 43 bäddar. Dessutom fyra observationsplatser samt två sängplatser för barn. Till avdelningen hör även fem vårdplatser som finns på ett närliggande patienthotell.
