Nyhetsarkiv

Danmark på väg att bli världsbäst i kvalitet

Visionen som ska förverkligas på rekordtid går under namnet ”Den danska kvalitetsmodellen” och är ett gigantiskt decentraliserat projekt där 100-tals läkare, sköterskor, terapeuter, tekniker och chefer runt om i landet är inblandade.Regissör av framtidsmodellen är ett nyinrättat danskt kvalitetsinsitut, IKAS. (Institutet för kvalitet och ackreditering), som bildats av staten och landstingen tillsammans och invigdes i maj 2005 med säte i Århus.
De danska politikerna och den danska sjukvården siktar högt.

Slutmålet begränsas inte till att fastställa metoder och arbetssätt som ska uppfyllas på de danska sjukhusen. Målet är också att definiera vad som är god medicinsk behandling inom samtliga sjukdomsområden och kräva att dessa uppfylls av de danska sjukhusen.

Vårdresultaten ska sedan läggas ut på Internet så att patienterna kan jämföra kliniker.

Ribban som lagts är att de danska klinikerna ska klara vård av hög internationell standard.
Men det är inte bara sjukvården som får tuffa krav på sig. Även det nyinrättade danska kvalitetsinstitutet, IKAS, ska inom några år kunna göra egna kvalitetsmätningar och ackrediteringar på jämbördig fot med de världsledande amerikanska, engelska, kanadensiska och australiensiska instituten.

En bidragande orsak till storsatsningen på kvalitetsutveckling är de danska patienternas rätt att fritt välja sjukhus oavsett bostadsort, vilket gjort att kraven på jämförelser av vården växt sig allt starkare.

Starten på den danska kvalitetssatsningen var de borgerliga partiernas ekonomiuppgörelse år 2002. Där enades partierna om att sätta fokus på systematiserad kvalitetsutveckling inom sjukvården och skapa likartad behandling för de danska patienterna. I överenskommelsen sägs också att kvalitetsutvecklingen ska göras mätbar med indikatorer.

Efter några års förberedelser tog arbetet på ”Den danska kvalitetsmodellen” ordentlig fart i början av 2006 och redan i slutet av 2008 ska samtliga sjukhus som tar emot offentliga medel vara ackrediterade. Det ska då också gå att göra medicinska jämförelser inom en rad sjukdomsområden.

Karsten Hundborg, direktör för det nystartade kvalitetsinstitutet IKAS, hur ska ni hinna detta på så kort tid?

– Tiden är inte så knapp som det verkar. I Danmark har det sedan länge varit obligatoriskt för sjukhusen att rapportera in medicinska resultat till cirka 50 sjukdomsspecifika databaser. Det vi gör nu är att vi bestämmer nationella normer (standards) på vad som ska uppfyllas.

Tidigare har klinikerna fått tillbaka sina egna data och kunnat se hur de själva klarat sig. Nu kommer de att kunna se om de når upp till de nationella standardkrav som sätts och hur de ligger till i jämförelse med andra kliniker.

– Patienterna har inte heller kunnat jämföra sjukhus. Nu öppnar vi fönstrena in på våra sjukhus så att medborgarna kan se hur sjukhusen klarar behandlingen och servicen.

Till sin hjälp har det danska kvalitetsinstitutet tagit engelska HQS, (Health Quality Service) ett av världens ledande ackrediteringsinstitut som vann den stenhårda upphandlingen.

Under tre år ska HQS nu både vara med att bygga upp och värdera ”Den danska kvalitetsmodellen”.

– Vi har velat försäkra oss om att vi får hög internationell kvalitet i det vi gör, även om utgångspunkten är att vi ska bygga upp en modell som är baserad på dansk kultur med danska regler och bestämmelser, säger Karsten Hundborg.

Vad kommer ni att mäta?

– Om vi tar lungcancer, höft, eller hjärtoperationer som exempel så tittar vi på överlevnadsgraden och om kliniken följt de rekommendationer och anvisningar som finns i standarden. Vi tittar på infektionsnivåer och annat. Vi har en grundstomme som kommer att byggas ut efterhand, men vi kommer inte att tala om hur klinikens ska göra en hjärtoperation.

– Vi ska inte anvisa metoden och vilka hjärtklaffar eller höftimplantat som ska användas, men vi kommer att bestämma vad som ska vara på plats om en patient ska hjärtopereras. Exempelvis hur säkerheten och hygienen ska se ut.

Kliniken får själv välja metod, men det ska finnas någon som är ansvarig för den valda metoden. Vår uppgift blir att utvärdera om kliniken uppnår förväntat resultat med just den metoden.

Hur kommer patienterna att kunna jämföra kliniker?

– Patienterna ska kunna gå in på sjukhusens hemsidor där det ska finnas en övergripande värdering av sjukhuset som helhet, men också möjlighet för patienten att klicka sig ner i olika nivåer. Patienten ska kunna se hur det går för ortopedkirurgin, hur det står till med hygienen, hur ledningen sköter sig osv.

– När vår databas är uppbyggd kommer sjukhusens resultat att finnas på den. I dag finns sådana uppgifter på Sundhetsstyrelsens hemsida där sjukhusen inom fem huvudområden redan idag bedöms med stjärnor.

Är ni i Danmark inte rädda för att de omfattande dokumentationskraven leder till byråkrati istället för bättre sjukvård?

– Nej, om det finns någon fara så finns den ju redan där idag. I Danmark finns faktiskt ingen rädsla för det vi gör. När vi väl infört ackrediteringen och bestämt vad som ska anses vara god vård så blir ju kvaliteten bättre. Det blir inte så många oförutsedda fel. Det är så de flesta tänker.

Karsten Hundborg är övertygad om att kvalitetssatsningen är bra för professionen och sjukhusen som nu får klarhet i vad som förväntas av dem.

– Nu får vi en emprisk plattform var vi står, både individuellt och i förhållande till varandra. Det blir möjligt att se om sjukhusen gör ett bra jobb. I dag kritiseras sjukhusen ofta för dålig kvalitet utan att någon egentligen vet, eftersom man ofta jämför päron och äpplen. Diskussionen kan pågå i evighet och nästan alltid görs jämförelserna med den bäste, vilket inte heller är rättvist, menar Karsten Hundborg.

Men det kanske viktigaste menar han är att medborgarna får insyn och ökad trygghet när IKAS som utomstående organisation är med och definierar vad som är kvalitet och mäter den.

Kommer det danska Kvalitetsinstitutet att jämföra enskilda läkares resultat?

– Nej, det tror jag inte att vi kommer att göra, men andra kanske vill göra det, patientorganisationerna till exempel. Vi kommer att kräva att sjukhusen tillkännager hur många operationer de gör om året och hur många läkare som utför dem, sedan får patienterna själv värdera hur erfarna läkarna är.

Ser du inga problem med att jämföra kliniker? Vissa sjukhus får ju svårare fall.

– I Danmark har vissa sjukhus hänvisningskliniker som tar emot de allra svåraste fallen. Det är Sundhetsstyrelsen som beslutat vilka kliniker som får utföra den typen av högspecialiserad vård.

– Sedan finns det kliniker som har lättare att rekrytera högspecialiserad personal och sjukhus som har nyare och bättre utrustning och därför får bättre resultat, men patienterna bryr sig inte om varför vissa sjukhus är bättre eller sämre. De är bara intresserade av att kunna välja det som verkar passa dem bäst.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera