• 29 april 2010
• 0
• AV: Anna-Lena Bengtsson

– Många länder har infört nationella cancerplaner, skillnaden mellan dem och oss är att vi följer planen. Det gör inte de andra lika konsekvent. Det säger Torben Palshof, ordförande i DMCG, Danske Multidiscipline cancergruppen.

DMCG bildades som en del av den andra cancerplanen. Den består av 24 nationella cancerdiagnosgrupper med uppdrag bland annat att ge ut kliniska riktlinjer för varje diagnos, registrera i databaser, samla in biologiskt material till den Nationella Cancerbiobanken och initiera klinisk forskning.

Cancerplanen klassar cancer som en akut sjukdom där väntetiden har betydelse för prognosen.

Torben Palshof som är överläkare i onkologi vid Åhus Universitetssjukhus, berättar att DMCG har spelat en viktig roll för att minska skillnaderna i cancervård mellan de olika regionerna och sjukhusen.

– Vi har likriktat behandlingarna och infört nya behandlingskoncept. Definitionen av fem regioner i Danmark har också ökat möjligheterna till samarbete, säger han.

Dansk beslutsamhet

Torben Palshof är ordförande i lungcancergruppen men också i den övergripande ledningsgrupp för samtliga diagnosgrupper, DMCG.dk, som jobbar gentemot regeringen, regionerna och Sundhetsstyrelsen. Att den danska cancerplanen varit framgångsrik menar han beror på den danska mentaliteten.

– När vi danskar kommer tillsammans och ska fatta beslut så lämnar vi inte rummet förrän vi har gjort det. Sedan följer vi vårt beslut, förklarar han.

Standardiserade ”behandlingspaket”

Det var antagligen den danska beslutsamheten som gjorde att man lyckades arbeta fram   vad man kallar pakkeforlopp, patientförloppspaket till trettiotvå diagnoser på 15 månader. De är ett standardiserat paket som innehåller beskrivningar av hur utredningen och behandling ska gå till, vilka tidsgränser som gäller och standardbehandling för diagnosen.

Patientförloppspaketet ska säkra att patienten får ett snabbt omhändertagande utan onödig väntetid vid bekräftad misstanke om cancer, från utredning till behandling.

Storsatning på teknik och personal

Patientförloppspaketen har arbetats fram utan att man sneglat på kostnader. För att klara av att uppfylla kraven har en storsatsning gjorts på både personal och teknik i alla fem regionerna.

– Omfattande investeringar har gjorts i cancervården de senaste åren. Men så var också eftersläpningarna stora, berättar Torben Palshof.

Han menar att väntetid är en viktig kvalitetsindikator inom cancervården.

– Lång väntetid kan förändra prognosen för sjukdomen och skapar onödigt lidande för patienten, konstaterar han.

Nytänkande när det gäller nya behandlingar

De nationella grupperna har också arbetat fram ökade anslag till forskning och infrastruktur från andra finansiärer. En nationell second-opinionpanel har införts som tar ställning till nya behandlingar, som finansieras centralt, om de godkänns.

Den andra cancerplanen som man fortfarande jobbar med har lyft fram tobaksprevention, patientförlopp och cancerkirurgi.

Den tredje cancerplanen som ska vara klar före sommaren 2010 är inriktad på rehabilitering, palliativvård, uppföljning och möjligheter till tidig upptäckt av cancer.

Vi lyckas inte alltid klara de tidsgränser vi har satt upp, berättar Torben Palshof.

– Vi har inte tillräckligt med kirurgiska specialister inom vissa områden, exempelvis pankreascancer. Där har vi tvingats skicka patienter utomlands för att klara av behandling inom den tidsrymd som patientförloppspaketet anger. När det gäller bilddiagnostik och patologi är de flaskhalsar som stoppar upp vården, precis som i Sverige, säger Torben Palshof.