• 10 december 2014
• 0
• AV: Christer Bark

I Sjukhusläkarens undersökning är det bara Linköping universitetssjukhus och Danderyds sjukhus som svarat att man även för statistik från vilken klinik de utlokaliserade kommer.

Från Akademiska sjukhuset fick vi manuellt uträknad statistik för två kliniker där trycket är hårt – internmedicin och infektion.
Den visar att för vissa kliniker kan det röra sig om väldigt många utlokaliserade patienter. På intermedicin utlokaliserades exempelvis 11 procent av patienterna i snitt.
I Linköping hade kirurgen 5 procent av patienterna utlokaliserade på andra kliniker under de månader vi granskade. Och på en av landets mest överbelagda kliniker, kirurgen i Västerås, har man hittills i år haft 200 vårddygn i snitt i månaden utlokaliserade, enligt verksamhetschefen Anders Nilsson, vilket motsvarar 13 procent av klinikens disponibla vårdplatser.

Förutom patientsäkerhetsrisken medför utlokaliseringarna enligt honom stora arbetsmiljöproblem som tär på personalen, men även slöseri med resurser.
– Det kostar drygt en läkartjänst i onödan har vi räknat ut. För oss innebär en utlokali­serad patient en timmes extra arbetsbörda per dag med förmiddags­rond, eftermiddagsrond, övrigt påtittande, provsvar och samtal med sköterskor. Det blir 200 timmar i månaden.

Anders Nilsson säger att sjukhus- och lands­tingsledningar inte fokuserar på orsakerna till utlokaliseringar utan är nöjda om patienten kan få en vårdplats någonstans.

Men efter ett förslag från honom ska nu alla kliniker med vårdplatser på Västmanlands sjukhus Västerås mäta både hur många patienter klinikerna har utlokaliserade på andra kliniker och hur många de tar emot från andra kliniker med hjälp av en ny rapportmodul.