LEDARSKAP

”Dagens vårdapparat kommer inte att klara framtiden”

Anders Karlströms dryga halvår som hälso- och sjukvårdsdirektör gjorde honom övertygad om att dagens vård­apparat inte kommer att klara av framtiden. – Jag brukade alltid säga att vården fungerar trots organisationsstrukturen.

Artikeln ingår i temat Ledarskap

När Anders Karlström klev in i rollen som hälso- och sjukhusdirektör i Region Gotland under våren 2012 hade han över 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom läkemedelsbranschen bakom sig. Då beskrevs han som ett ledarskapsproffs och hade som viktigaste utmaning att få ekonomin i balans. Men att komma från det privata in i offentlig förvaltning visade sig vara minst sagt en omställning.

– Jag hade satt ett för högt mål när jag gick med på att vända en budget som inte hade gått ihop de senaste 39 åren. Det är ett helt annat organisationsklimat och hade jag fått göra något annorlunda hade jag inte haft mål­sättningen att göra det arbetet på ett år. Man måste inse att det tar minst tre, fyra gånger så lång tid som man tror, säger han.

Redan efter nio månader fick han dock lämna posten. Enligt regionen var orsaken en ledarskapsfråga. Själv tror han att det handlar om att han satte för höga krav på tjänstemännen i förvaltningens ledningsgrupp.

– I väl fungerande ledningsgrupper inser man värdet av att jobba för helheten och inte bara inom sitt eget stuprör, säger han och fortsätter:

– Tjänstemännen i förvaltningen var, precis som jag, väldigt högarvoderade och när det gäller våra skattemedel måste alla bidra till hälso- och sjukvården som helhet och jobba mot uppsatta mål. Offentlig förvaltning finns ju inte till för att förvalta en massa personer till pensionen – vi var där för att utföra något å medborgarnas vägnar.

En av de lärdomar som Anders Karl­ström tar med sig från sin tid som hälso- och sjukvårdsdirektör är att det finns alldeles för lite utrymme för strategiskt förbättringsarbete. Istället menar han att ”brandkårsutryckningar” och ”cykelställsproblem” tar frustrerande mycket av tiden.

– Om man som i mitt fall kommer in i en organisation som är helt omstrukturerad, där alla måste hitta sin roll, sin funktion och komma fram till hur processen fungerar, kommer det alltid att finnas saker som måste förbättras omedelbart­­. Och de frågorna går alltid före ett långsiktigt strategiskt arbete, säger han och fortsätter:

– Men det strategiska arbetet gör man ju för att utveckla befintlig verksamhet, så att man gör saker bättre om två till tre år än vad man gjorde för ett år sen. En verksamhet som inte är under utveckling är under avveckling.

En annan insikt var att den administrativa bördan bidrar till att fokus hamnar på fel saker – på mätetal och rapportering istället för på verksamhetsutveckling och kvalitet.

Vårdprofessionen kräver en av de mest avancerade utbildningarna som finns och det finns en anledning till det. Anders Karl­ström

Som docent i medicinsk vetenskap hade Anders Karlströms tidigare kontakt med sjukvården primärt rört sig på den akademiska arenan, men med en medicinsk bakgrund upplevde han positiva reaktioner från professionen.

– Jag hade insikt i deras kompetens och förstår att det är de som utvecklar verksamheten. Ledningsgruppen är egentligen bara där för att stödja och underlätta för ett verksamhetsnära förändrings­arbete, säger han och tillägger­­ att det i motsats till många politikers uppfattning inte är de som utvecklar vården.

– Vårdprofessionen kräver en av de mest avancerade utbildningarna som finns och det finns en anledning till det. Det är vad som behövs för att utveckla vården.

Att ta en vårdapparat från dagens nuläge till framtidens överenskomna mål, kräver att alla är med på tåget. Anders Karlström

För att komma framåt för svensk sjukvård tror han att det behövs en gemensam grund att stå på och en samsyn i vad som behöver göras. I dag jobbar han med en teknologi som i korthet kan beskrivas som ett virtuellt beslutsstöd som ökar engagemanget hos alla intressenter genom ökad samsyn om var man befinner sig idag, vart man ska och hur man tar sig dit. Teknologin sparar både tid och pengar och har använts för att skapa samsyn i grupper från fem upp till 15 000 personer, bland annat inför lanseringen av Obama care.

– När alla är överens har man en större kraft att genomföra saker. Att ta en vårdapparat från dagens nuläge till framtidens överenskomna mål, kräver att alla är med på tåget och har fått säga sin åsikt. Om alla bara ifrågasätter och debatterar överordnade beslut kommer man ingenstans.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera