COVID-19

Corona-hotet skrämmer cancerpatienter från att söka vård

Cancervården har fungerat relativt bra på Sahlgrenska under pandemin. Samtidigt söker färre patienter vård och behandlingar skjuts upp. – Vi har hela tiden erbjudit full screening i regionen, men många patienter kommer inte. Och det förstår jag. Vi ser en reduktion med 30 procent, säger Gunnar Eckerdal.

Cancervården är en av de prioriterade verksamheterna i sjukvården och ska i största möjliga utsträckning vara så även under pandemin. Men överläkare Gunnar Eckerdal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg, säger att man också ser att färre söker vård för de symptom de har och att behandlingar skjuts upp, vilket naturligtvis får konsekvenser framledes.

Gunnar Eckerdal, överläkare på SU och styrelsesuppleant i Sjukhusläkarna Göteborg. Foto: Karin Eckerdal

– Vi lånar av framtiden, vårdbehovet försvinner inte. Det som behöver göras får vi göra senare, säger Gunnar Eckerdal och tillägger att han kan bara spekulera.

– Patienternas cancer kan ha förvärrats, de kan ha fått återfall, vilket innebär sämre behandlingsmöjligheter. Vi vet inte detta. Det mesta som vi skulle gjort i mars-april är uppskjutet. Så vi får mycket att göra i höst och planerar för det nu.

Beträffande cancerkirurgin har pandemin medfört ganska stora förändringar. En viss fördröjning finns, samtidigt som en del patienter opereras på andra ställen.

– Vi har hela tiden erbjudit full screening i regionen, men många patienter kommer inte. Och det förstår jag. Vi ser en reduktion med 30 procent, vilket minskar operationsbehovet något.

Det minskade antalet remisser gällande eventuella diagnoser av bröstcancer och lungcancer är oroande.

– Den som har hosta och går ned i vikt kanske inte söker nu utan väntar, medan den som kräks blod går till doktorn, säger Gunnar Eckerdal, som är osäker på varför folk inte söker vård för sina symptom.

– Vi ser en markant tendens och har påpekat detta. Men sjukvårdens företrädare i Göteborg har aldrig uppmanat människor att inte söka vård under Coronakrisen. Tvärtom har regionen via massmedier spridit budskapet att ”är du sjuk så kontakta vården”. Annat var det kanske i Stockholm under pandemins första fyra veckor. Ingen ville gå ut med information, då alla marginaler var borta. Men vi har ju haft ett flackare förlopp i Göteborg.

Den som har hosta och går ned i vikt kanske inte söker nu utan väntar, medan den som kräks blod går till doktorn. Gunnar Eckerdal

Oron bland cancerpatienterna är extra stor under Coronakrisen. Många är nervösa. ”Tänk om jag blir sjuk i covid-19 också”. Att inte våga gå ut med hunden eller få träffa sina nära och kära är extra tufft för den som redan har en svår sjukdom; något som kontaktsjuksköterskan tydligt märker i samtal med sina patienter.

– De har tusen frågor som måste tas på allvar. Samtidigt kanske det panikartade i att ha cancer förflyttas till något annat. ”Jag är inte ensam i hela världen om att inte få träffa mina barnbarn nu. På grund av covid-19 gäller det många andra också”, säger Gunnar Eckerdal.

Även han har ersatt många av de fysiska mötena med telefonmöten och konstaterar att de fungerar bra, men faktiskt ofta tar längre tid.

– Först går vi igenom detta med mediciner och annan behandling. Sedan pratar vi Corona i tio minuter också.

Om en patient insisterar på att komma till onkologen så får hen givetvis det.

– Ibland är ett fysiskt möte nödvändigt; exempelvis vid misstanke om infektion, eller ifall patienten känner en ny knöl eller har svullnad i ett ben. Men även vid mycket ångest, säger Gunnar Eckerdal.

Gällande strålbehandling är även där förändringarna ganska stora. De patienter som normalt strålas vid fem tillfällen, får nu rådet att bara komma en gång och i stället få en större dos. På så vis slipper patienten utsättas flera gånger för en smittorisk.

– Vi läkare bedömer riskerna för spridning av cancern och väger för- och nackdelar. Är få strålningar att föredra och på så vis slippa att patienten exponeras för covid-19? Det är ju en stor risk att ge sig av hemifrån med taxi eller spårvagn.

Strålkapaciteten har räckt till bättre än förväntat på SU. Alla som behöver strålbehandling har erbjudits sådan och fått den, fast med lite längre väntetid än normalt. Däremot är all gruppträning inställd, vilket är synd, eftersom cancerpatienterna gärna tränar tillsammans och är bra på att stötta varandra. Nu får de träna individuellt hemma. Rehabiliteringen får så långt det är möjligt, skötas via telefon, något som inte ger samma kvalitet som fysiska besök. Samma sak gäller all kontakt med fysioterapeut och psykolog.

– Men alla gillar läget och gör det bästa möjliga av situationen, säger Gunnar Eckerdal.

Cytostatikabehandling glesas ut ifall det är möjligt.

– Det ger lite större biverkningar, fast ibland tvingas vi göra så i alla fall för att undvika smitta. Ibland ger vi tabletter i stället för injektioner. Men vi kompromissar inte med behandlingsmålet. Det hjälper ju inte att man överlever Corona, men dör i cancer!

Det hjälper ju inte att man överlever Corona, men dör i cancer! Gunnar Eckerdal

Men Gunnar Eckerdal tycker att det har gått bättre än förväntat att bedriva en adekvat vård på onkologen under Coronakrisen.

– Vi hade vissa farhågor med tanke på sjukfrånvaron bland vår personal. Men färre remisser och det faktum att patienter inte kommer hit lika ofta, har lett till ett minskat tryck på onkologen. Det har räckt för det produktionsbortfall vi haft.

Han poängterar att patienterna givetvis är välkomna på återbesök, men att många väljer att inte komma på grund av rädsla för smittorisk.

Han ser hur krisen fött en kreativitet med många goda initiativ.

– Den har varit bra för läkarnas arbetsmiljö. Cheferna har inte sagt ordet ”budget” på tre månader! I normalfallet ska vi inte behöva ägna oss åt ekonomi; det är inte vårt ansvar. Vårt uppdrag är att jobba häcken av oss för människors hälsa. Det är vad vi är anställda för. Arbetsgivarnas uppgift är att förse oss med goda förutsättningar att göra vårt jobb så bra som möjligt, säger han.

Under Coronakrisen har de medicinska aspekterna har fått tyngd i planeringsarbetet och läkarna har blivit lyssnade på mer än vanligt. Snabba beslut har fattats för att lösa akuta lägen.

– Ibland har dessa beslut visat sig vara felaktiga. Då har man tagit ett steg tillbaka och rättat till det hela snabbt för en gångs skull. Det är väldigt positivt, tycker jag.

Ett exempel var när försvaret erbjöd SU ett fältsjukhus. Sjukhusledningen tackade ja ”utan att tänka efter ordentligt” och snart var sjukhuset på plats. Trots att det inte var någon brist på IVA-platser just då, placerades Coronapatienter där, för att man skulle se hur det fungerade.

– Men se det gillade inte personalen. ”Oetiskt” sa de. De ville inte använda patienter som försöksobjekt. De skrev listor och ledningen backade. Tältet finns kvar och kommer att användas ifall ett katastrofläge uppstår; det är ju bättre att vårdas där än att inte få någon IVA-vård alls. En lärdom av detta är att lyssna på läkarna i planeringsskedet. Vi har för få IVA-platser. Ja, vad var det vi sa i höstas?  Vi måste ha en bättre beredskap. Det händer saker i Göteborg hela tiden; är det inte covid så är det skjutningar eller stora trafikolyckor. En hundraprocentig beläggning fungerar inte. Vi måste ha lite luft i systemet!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera