Chefen på akuten: Det är hiskeligt
Nyheter
– Ju fler patienter som blir liggande på en akutmottagning desto mer resurser drar det från läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna som skulle träffa nya patienter. Patienterna behöver mediciner och mat, men läkarna behövs först och främst för dem som redan skulle varit på en vårdavdelning.
Kristine Rygge, sektionschef på akutmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att en av orsakerna till att processen stoppar upp på akuten är att det inte finns plats att lägga in patienterna.
– Det gör ont att höra sådana hiskeliga berättelser. Att en människa har behövt ligga på en brits i så många timmar.
Kristine Rygge (bilden) funderar på om Eva Engelbrektson kanske låg i ”röntgenkorridoren”, där man ligger och väntar på röntgenundersökningar.
– Det är inte roligt, men var ska vi lägga dem? Våra lokaler är inte dimensionerade för dagens inflöde.
Kristina Rygge påpekar också att läkarna på akuten är under utbildning; ST eller AT.
– Vi har ju ett ansvar för att bedriva utbildning av läkarna. Man måste få möjlighet att lära sig och även om vi är ett universitetssjukhus så måste vi tillåta att det går långsamt ibland, men inte 11 timmar.
Kristine Rygge säger att just under augusti, när Lotta Engelbrektson besökte akuten med sin mamma, så var det fler patienter på akuten än väntat.
– Vi vet inte varför. Det har varit ett ökat inflöde jämfört med andra somrar och jämfört med tidigare på sommaren.
Precis som på flera andra sjukhus är det svårt att öppna en del avdelningar efter sommaren. Det är svårt att få tag i sjuksköterskor, och de som sköt på sin semester under sommaren måste få ta ut den.
– Och det gör de nu. När de kommer tillbaka måste de känna att det är okej att vänta ett år till på nästa semester. Man får inte bli utsliten efter en månads arbete.
