Chefen för IVO: Vårdplatsbrist är inte det stora problemet
Sjukhusläkarens egen granskning visar att patienter dör och skadas på grund av vårdplatsbrist. Men generaldirektören för Inspektionen för vård och omsorg menar att man inte egentligen ser några lex Maria-ärenden som är kopplade till vårdplatsbrist.
– Inte sådana direkta samband så att man kan säga att alla de här problemen skulle försvinna om vi utökade antalet vårdplatser, säger Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Enligt henne ser IVO tre huvudsakliga problemområden i hälso- och sjukvården. För det första samverkan/vård- och omsorgskedjan, det vill säga informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer (remiss- och provsvarshantering, dokumentation, läkemedelshantering och ordinationer), oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer (till exempel satellitpatienter och patienter/brukare med behov av både vård och omsorg).
För det andra kompetens, till exempel brister i AT-läkares introduktion eller handledning, brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan olika yrkesgrupper och brist på kontinuitet (hyrläkare och korttidsvikariat) samt för det tredje IT.
Även i ärenden som rör händelser med överbeläggningar, utlokaliserade patienter, för tidigt utskrivna eller helt enkelt nekade patienter tror Gunilla Hult Backlund att pudelns kärna står att finna i de tre identifierade problemområdena.
– Om du hade fungerande överrapportering, om informationshanteringen och IT-systemen fungerade, så kanske inte just det att du ligger på ett annat sjukhus eller en annan avdelning är den avgörande faktorn.
Gunilla Hult Backlund påpekar att det inte finns någon som kan säga hur dimensionering av vårdplatser på sjukhus ska se ut, att det sker en fortlöpande utveckling där mycket av vård och behandling kan ske i primärvård eller i den kommunala hälso- och sjukvården och kommunikation och samverkan därför fungera.
Gunilla Hult Backlund talar om att det inte finns direkta samband eller enkla samband mellan överbeläggningar och vårdskador, utan vill hellre kalla överbeläggningar för ett riskområde.
Gunilla Hult Backlund har mycket kontakter med företrädare för yrkesorganisationer, politiker och beslutsfattare i sjukvården. Om hon har möjlighet deltar hon i planerade inspektioner i samband med att hon besöker de regionala tillsynsavdelningarna. Men när det gäller innehållet i tillsynsärendena får hon ändå främst förlita sig på vad inspektörerna rapporterar till sina avdelningschefer.
– Våra avdelningschefer kan inte bekräfta några enkla samband mellan vårdplatsbrister och vårdskador.
Gunilla Hult Backlund menar att IVO faktiskt inte ser lex Maria-ärenden med en koppling mellan överbeläggningar och vårdskador.
– Inte ett direkt samband där vi kan säga att det var på grund av överbeläggningar som den här patienten dog eller skadades allvarligt. Det är så mycket annat som egentligen är mer orsak till det inträffade, än just överbeläggningen i sig.
