Nyhetsarkiv

Bytesrapporterna går direkt till arkivet

I en lång, lång gång bland 1000-tals hyllmeter av rullhyllor sorterar arkivassistent Linda Hjelm för hand de tusentals och åter tusentals rapporter som nu väller in från apoteken.
En efter en sätts de in i pärmar efter klinik och år.

– Det var meningen att vi skulle sortera på läkare och datum, men det är praktiskt omöjligt, då skulle vi behöva anställa någon som gör bara det här.

– Förra veckan när det kom en hel tvättvagn med små lådor från apoteken började jag nästan grina, säger Linda Hjelm.

– Vi har säkert fått in tiotusentals rapporter, en del är ju ända från 2002.

På centralarkivet i Håksberg matas ingenting in i datorer. Allt sorteras för hand och försvinner in i pärmar bland nästan ändlösa rader av hyllor.
– Vi kan ju inte överarbeta sorteringen. Vi har förstått att det kommer inte att bli så mycket återsök, säger Linda Hjelm.

Hur gör en läkare som vill veta exakt vilken medicin en patient fått?
– Förhoppningsvis vet läkaren vilket år receptet är utskrivet. Då kan vi kan leta på det och på kliniken.

Den generiska utbytesreformen som infördes den 1 oktober 2002 innebär att apoteket är skyldigt att byta till det billigaste likvärdiga läkemedlet som apoteket har i lager. Apoteket ska också vid nybeställningar välja det billigaste på marknaden. Redan från starten blev det uppenbart för alla inblandade att det skulle bli problem med återrapporteringen från apoteken till sjukvården.

– Det är en skrivbordsprodukt som är omöjlig att tillämpa. Utan elektroniska system finns det ingen praktiskt vettig lösning att få det att fungera, säger Bo Claesson, ordförande i Läkemedelskommittén och läkemedelschef i landstinget i Dalarna.

– Vi drunknar i papper, det är helt omöjligt att sända tillbaka dem till alla enskilda läkare. Vi får föra två parallella journalsystem och lagra läkemedelsbytena i vårt journalarkiv på enhet, läkare och ordinationsdatum tills det kommer vettiga lösningar.
Säger inte lagen att läkemedelsbytet ska återrapporteras och föras in i den enskilda patientjournalen?
Bo Claesson:
– Lagen är luddigt skriven och uppriktigt sagt har väl ingen velat kontrollera vad som gäller noggrannare, eftersom det vi gör nu är det enda möjliga. Vi tycker att vi följer lagen. I den står det att bytena ska återrapporteras, vara sökbara och hanteras som journalhandling och de villkoren uppfyller vi, tycker vi.

Bo Claesson menar att det enda vettiga är att det införs generisk förskrivning. Både läkemedelskommitéerna och Landstingsförbundet lobbar för det.
– För flertalet läkare är det huvudsaken att patienten får exempelvis substansen simvastatin. Efter generikareformen tycker många att det känns märkligt att behöva ange ett firmamärke som kanske ändå byts ut på apoteket, säger Bo Claesson.

– Sedan kan man ju alltid behålla möjligheten att låsa receptet till ett firmanamn om läkaren anser att det ger patienten en bättre behandling, säger Bo Claesson.
Han tycker inte att förslaget att låta Apoteket AB bygga upp en expeditionsjournal, där uppgifter om patienternas läkemedel lagras under kanske tio år, är ett bra förslag.

– Det blir en konstig omväg. Det blir inte lättgillgängligt för läkarna. Bytena bör hanteras som vanliga journalanteckningar, men då krävs det att våra datoriserade journasystem byggs ut. Det skulle kunna gå att få fram på två-tre år om man satsar resurser på det, tror Bo Claesson.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera