Byteskarusellen sparar två miljarder kronor om året
Det konstateras i en utredning gjord av Läkemedelsförmånsnämnden, Landstingsförbundet och Apoteket AB som följt upp vad läkemedelsreformen och generiskt utbyte inneburit för prisnivån på läkemedel.
Att priserna sänkts så mycket beror enligt utredningen dels på apotekens utbyten, men också på ökad priskonkurrens mellan läkemedelsföretagen som nu tvingas att slåss om att vara billigast, men framförallt på att patenten på fyra storsäljare (Losec, Zocord, Cipramil och Plendil) gick ut under perioden 2002-2003.
– Hade inte de här patenten gått ut i anslutning till att generiskt utbyte infördes hade man inte märkt så mycket av reformen, säger Örjan Ericsson, statistiker på Socialstyrelsen.
Det betyder inte att reformen inte haft stor ekonomiskt betydelse, menar han.
– Före utbytesreformen tog generikaföretagen kanske 10-15 procent av marknaden första året. Det tog också flera år innan det såldes 50 procent generika jämfört med originalet, menar Örjan Ericsson.
– Nu tar generika nästan 100 procent av marknaden med en gång och företagen behöver inte ens annonsera och marknadsföra sina produkter. Den som är billigast får sälja. Det ser apoteket till.
– Jag skulle tro att besparingen stannat vid 100-150 miljoner kronor första året om inte utbytesreformen funnits, säger Örjan Ericsson.
Zocord är ett bra exempel på vad generikareformen inneburit, menar han.
– När patentet gick ut sänktes priset på simvastatin som är den aktiva substansen i Zocord med cirka 80 procent redan första året, eftersom nya generika tog nästan 100 procent av marknaden med en gång. Det hade inte inträffat före generikareformens tid.