• 09 september 2010
• 0
• AV: Anna-Lena Bengtsson

Det händer att skadade vid busskrascher dör trots att de egentligen inte har dödliga skador. Ett ineffektivt räddningsarbete som tar lång tid i kombination med tryck mot bröstkorgen gör att de skadades andningsarbete blir så tungt att de till slut avlider, berättar Ulf Björnstig.

Genom att effektivisera räddningsarbetet går det att minska tiden för att ta ut de skadade.

En jämförelse mellan konventionella metoder som vanligtvis amvänds av ambulanspersonal och räddningstjänst och metoder som provats ut av Räddningsskolan i Sandö och Kunskapscentrum i Katastrofmedicin i Umeå visar att tiden kan minskas, från 50 till 9,5 minuter.

– Möjligheterna att hanterar situationen effektivt ökar om man får möjlighet att träna och tänka efter före, säger Ulf Björnstig.

Som exempel berättar han att det snabbaste sättet att få ut så många som möjligt ur en kraschad buss som ligger på sidan är genom ett hål i taket i mitten av bussen.

– Vi testade flera avancerade verktyg för att såga upp hålet, men det visade sig att en enkel cirkelsåg från varuhuset Jula var effektivast.

Ulf Björnstig berättar att det i genomsnitt sker en stor bussolycka per år i Sverige.

– Tjugo till sextio personer brukar skadas och upp till nio personer har avlidit vid dessa krascher, säger han.

Statistiken visar att risken är stor att olyckan inträffar i glesbyggd där resurserna är små och kravet på effektivitet är stort för att rädda livet på så många som möjligt.

Ulf Björnstig är anställd vid Umeå Universitet, enheten för kirurgi och programdirektör för Socialstyrelsens kunskapscentrum i katastrofmedicin i Umeå. Under drygt två år har han också jobbat med skadeprevention vid Vägverket.

Genom studier av Pontus Albertsson, doktorand vid Umeå Universitet, under handledning av Ulf Björnstig, har man visat hur ineffektivt räddningsarbetet varit vid flera stora busskrascher, dessa har också undersökts av Statens haverikommission.

Studierna har omsatts pratiskt i form av kurser för att lära räddningstjänst och ambulanspersonal den bästa tekniken för att snabbt få ut de skadade ur en buss. Under ett par år har man tillsammans med Räddningsskolan i Sandö arrangerat kurser för ambulanspersonal och personal från räddningstjänsten från hela Sverige.

Studier visar att passagerarna ofta kastas runt i bussen vid en olycka eftersom det har varit ovanligt med effektiva 3-punks bälten i buss. Många av dem som avlider kastas ut när fönstren går sönder. Passagerare långt fram och på sidorna i bussen kläms ofta fast av andra obältade passagerare.

– Säkraste platserna i en buss är långt bak och i mitten, konstaterar Ulf Björnstig.

Det var efter en omfattande busskrasch utanför Umeå 2001, där en buss blåste av vägen och landade över ett vattendrag som Ulf Björnstig började intressera sig för bussolyckor. I början var det lite svårt att övertyga myndigheterna om att bussolyckor skulle räknas till katastrofmedicin, berättar han.

Men efter att det inträffat flera stora busskrascher, 2003, 2004 och 2005 med mer än fem omkomna, granskade Statens Haverikommission händelserna. Det resulterade i skarp kritik mot räddningsinsatserna för att de inte varit tillräckligt effektiva.

– Det här gjorde att både Socialstyrelsen och Räddningsverket intresserade sig för våra studier, berättar Ulf Björnstig.

Efter att ha haft fyra kurser per år för räddningstjänst och ambulanspersonal träffas man nu en gång per år för att jämföra erfarenheter och visa upp det undervisningsmaterial som man tagit fram lokalt.

– Jag är mycket imponerad av den effektivitet man utvecklat och det arbete man lagt ned ute i landet, säger Ulf Björnstig.

Sverige drabbat av flera stora bussolyckor
1997, februari, Knivsta. Frontalkollision mellan två bussar – 25 drabbade.
1998, november, Fjärdhundra/Sala. Singelkrasch/brand – 50 drabbade.
2001, september,Indal, Sundsvall. Kollision skolbuss – timmerbil, 42 drabbade,varav 6 omkom.
2001, november, Robertsfors. Singelkrasch, 34 drabbade.
2002, februari, Mantorp. Singelkrasch, 45 drabbade, varav 1 omkom.
2002, juni, Råneå. Kollision mellan två bussar, 17 drabbade, varav 2 omkom.
2003, januari, Ängelsberg/Fagersta. Singelkrasch, 49 drabbade, varav 6 omkom.
2004, februari,Sälen. Singelkrasch liggbuss, ett 20 tal drabbade, varav 4 skadades svårt.
2006, januari, Arboga. Singelkrasch, 51 drabbade, varav 9 omkom.
2007, februari, Uppsala. Kollision mellan två bussar, 62 drabbade, varav 6 omkom.

Källa: Kunskapscentrum för katastrofmedicin i Umeå.