Nobelprisen delades tidigare i december ut under glamorösa och traditionsenliga former. I sitt tacktal nämnde de tre pristagarna i medicin svensken Carl Wilhelm Scheeles betydelse i sammanhanget. Däremot nämnde kemipristagaren Stanley Whittingham inget om Jöns Jacob Berzelius. Vem var Berzelius? Och vilken betydelse har han haft? Och varför har så många historiskt inflytelserika personer -aeus eller -ius i sina namn, egentligen? Lars G Burman reder ut hur det ligger till.

• 19 december 2019
• 1
• AV: Lars G Burman

Under middagen i Stadshuset tackade Sir Peter J Ratcliffe, en av de tre pristagarna i medicin, å gruppens vägnar för deras Nobelpriser. Man hade upptäckt hur syrehalten i kroppen regleras. Ratcliffe nämnde passande nog att svensken Carl Wilhelm Scheele (1742–1786) oberoende av fransmannen Antione Lavoisier bland annat hade upptäckt syre. Ingen liten sak.
Stanley Whittingham tackade på motsvarande sätt som representant för de tre pristagarna i kemi som belönades för utvecklingen av litiumbatterier. Men han missade tyvärr att ange även litiums upptäckare var svensk, Berzelius.

Jöns Jacob Berzelius (1779–1848) – läkaren som blev den moderna kemins förgrundsgestalt   

Jöns Jacob Berzelius tog läkarexamen 1802 och var praktiskt verksam till 1808 då han bestämde sig för att fokusera på kemin. Han gjorde dock inga medicinska upptäckter. Inte heller fann han någon medicinsk applikation för sitt litium. Men i dag används litiumfluorid i termoluminiscens dosimetrar och litiumbatterier i pacemakers och defibrillatorer. Litiumbatterier förväntas få många fler applikationer inom medicintekniken, till exempel i bärbar diagnostisk apparatur som rapporterar fysiologiska data från patient till läkarens dator.

John Cade var australiensk psykiater och forskare intresserad av mani. Hans hypotes var att urea orsakade mani och försökte därför framkalla mani i försöksdjur genom injektion av litiumurat. Effekten blev den motsatta, djuren blev letargiska. I en serie experiment publicerade 1949 visade Cade att den lugnande effekten orsakades av litium. Idén utvecklades vidare av den danske psykiatern Mogens Schou. Litiumkarbonat, med litiumjonen som verksam komponent, används sedan 1980 för profylax mot såväl maniska som depressiva skov av allvarlig bipolär sjukdom och för behandling av mani fastän verkningsmekanismen fortfarande är okänd.

Sedan Berzelius koncentrerat sig på kemin gjorde han ett antal vetenskapliga prestationer av Nobel-format och blev adlad (baron). Berzelius definierade oorganisk respektive organisk kemi och upptäckte flera grundämnen och kemiska reaktioner. Han tillskrivs termerna katalys, isomer och polymer liksom upptäckten av silikon, även om dessa termer fått ändrad betydelse och dagens silikon är en annan variant än hans.

Läs också: ”Forskarna som gjort världen hälsosammare”

Berzelius bestämde atomvikten för gasformade grundämnen och angav hur grundämnena skulle noteras (H, hydrogen, väte; C, carbon, kol; N, nitrogen, kväve; Fe, ferrum, järn; Si, silica, kisel; Li, lithos, grek. sten, litium och så vidare). Likaså vårt system för kemiska summaformler, som H2O för vatten. Men siffran för antalet av varje atom som han skrev upphöjd placeras i dag nedsänkt. 1828 presenterade Berzelius en tidig version av det fundamentala Periodiska systemet (eller tabellen) för sortering av grundämnena, där de lättaste, H, fick plats 1 och Li plats 3.

Hur många tänker på något av detta när vi vandrar genom Berzelii park på väg mot Chinateatern eller Berns salonger i Stockholm?

Efternamn som slutar på -aeus eller -ius har för övrigt en lång tradition, men blev mode under 1700-talets blomstrande svenska naturvetenskap. Personer som ansåg sig vara, eller på väg att bli, betydande latiniserade sina efternamn. Här är ett antal exempel:

Carl von Linné eller Carolus Linneaus (1707–1778) var botaniker, zoolog men även läkare. Han är fortfarande planetens megastjärna alla kategorier. Franska forskare granskade häromåret Wikipedia på alla språk och räknade fram vilka individer som var nämnda flest gånger. Linné segrade (hade högst citation index) följd av Jesus, Aristoteles (vetenskapens och jämte Platon filosofins fader, 300-talet före Kristus), Napoleon och Adolf Hitler.

Anders Celsius (1701–1744) var astronom, inte läkare, och en av Berzelius föregångare. Han definierade temperaturskalan 0–100 grader utifrån vattnets frys- respektive kokpunkt. Detta hände innan USA hade bildats 1776, varför man där inte har koll på att C står för Celsius. USA använder romarnas C för 100 och kallar tempgrader C för centigrades.

Jean Sibelius (1865–1957), kompositör av världsklass, tar jag med därför att fadern var läkare. Det var även Elias Lönnrot, tillika en stor kulturpersonlighet och framtida inspiratör för Sibelius tidiga musik. Jean Sibelius döptes till Johan och kallades Janne, men när hans musikbegåvning lovade en karriär på internationell nivå blev Jean ett bättre artistnamn.

Jean Sibelius var etnisk svensk, född och uppvuxen i Häämenlinna, som då var en stad i det ryska storhertigdömet Finland. Från 1917 kom Sibelius att leva och vara verksam i dagens nation Finland.

Eli Lilly (1838 – 1898) var ej heller läkare men svenskättad kemist och apotekare i USA (före detta släktnamn Lilja, eng lily). Pappa Gustavus tyngdes av att vara döpt efter Gustav II Adolf. Sonen Elias kallades Eli och Lilly blev det amerikaniserade släktnamnet. Eli Lilly satte sitt namn på den läkemedelsgigant han grundade. Han gjorde först snabb karriär som artillerist på Nordsidan under inbördeskriget och avancerade till Colonel, överste. Lilly slog sig sedan ner i svenskbygder, farmarstaden Indianapolis, Indianas State Capital, där han startade sin läkemedelsfirma 1876.

1982 lanserade Eli Lilly Humulin® (humant insulin), världens första genteknologiskt framställda läkemedel. Företagets huvudkontor ligger kvar på samma plats i Indianapolis och gjorde 2018 en vinst på 25,5 miljarder USD. Det närmar sig den svenska statens budget (cirka 1000 miljarder SEK).

Lars G Burman, leg läkare, docent, laborator em (SBL, SMI, i dag del av Folkhälsomyndigheten).