Brott inom sjukvården utreds nu av speciella vårdåklagare
Nyheter
Polisanmäld i tjänsten – en mardröm för många läkare. Men de flesta vårdärenden som hamnar i rättsväsendet saknar grund. Det menar Elena Severin, en av landets 12 relativt nyinrättade vårdåklagare.
Att utreda misstänka brott inom sjukvården skiljer sig en hel del från andra brott. För en behandling kan leda fram till att folk får en skada eller till och med dör, utan att ett brott har begåtts.
– De flesta som kommer till sjukhus är faktiskt sjuka. Det vi är ute efter är att avgöra om någon har gjort något man inte ska göra, säger Elena Severin, vårdåklagare i Malmö.
För att ta reda på om personalen har följt praxis eller inte måste åklagarna ibland höra specialister som vet hur man brukar behandla liknande situationer.
– Vi måste avgöra vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet. Om någon berättar ”jag har blivit slagen med knytnäve i ansiktet” är det tydligare vad som har hänt. Det är den stora skillnaden om man jämför med de vanligaste brottsbalksbrotten. Sedan har vi samma utmaningar med bevisvärderingarna, säger Elena Severin.
Utöver enstaka dagar har vårdåklagarna ingen speciell utbildning.
De lär sig på vägen.
– Det som är lättare för oss är att man efter ett tag känner igen problematiken, säger Elena Severin.
Första åren fick vårdåklagarna en hel del ärenden om dataintrång. De har nu flyttats till vanliga åklagare, så att vårdåklagarna kan koncentrera sig på de mer komplicerade fallen. En väldigt liten andel av anmälningarna leder vidare till åtal. De senaste fem åren har åklagarmyndigheten fått in arton ärenden om vållande till annans död, bara ett har lett vidare till åtal.
– Många gånger kan jag inte bevisa annat än att patienten har vårdats precis som alla andra vårdas med den här sjukdomen, då är det inte aktuellt att misstänka att ett brott har begåtts, säger Elena Severin.
Ett av de ärenden som gått till åtal gällde en psykiater som inte hade gjort en anmälan till socialtjänsten om att barn for illa. Tingsrätten konstaterade att det bara var oaktsamhet och läkaren fick dagsböter. Domen har även prövats i hovrätten som fastställde tingsrättens dom.
Från Läkarförbundets sida är det positivt att så pass få ärenden leder till åtal.
– Ett ökat antal åtal skulle kunna skapa en rädsla för att erkänna och rapportera fel i verksamheten, och det skulle i sin tur vara ett hot mot patientsäkerheten, säger Elin Karlsson, ordförande för Sveriges läkarförbunds etik- och ansvarsråd.
Hon vill gärna se att alla anmälningar går via IVO eftersom där finns kunskap om sjukvårdens speciella förutsättningar. Läkarförbundet önskar också att yttranden alltid ska inhämtas från Socialstyrelsen och/eller IVO när det inleds en förundersökning, men någon sådan regel finns ännu inte.
– Vi vill att det ska vara positivt att hitta fel och rapportera vidare, även om man själv är inblandad i felen. Det gagnar patienterna bäst, säger Elin Karlsson.
