• 01 maj 2012
• 1
• AV: Helene Thornblad

Årets påskhelg var kaotisk på akuten i Lund. Efter upprepade stabslägen gick sjukhusledningen ut och vädjade till invånarna att hålla sig hemma. Uppemot 50 medicinpatienter fick utlokaliseras och en surrogatvårdavdelning öppnades på akutmottagningen.

– Bemanningen är tunn och Skåne ligger i botten i Sverige när det gäller antalet vårdplatser per invånare. Det är inte patientsäkert och väldigt ansträngande för oss som jobbar på akuten, säger Essi Kääriäinen, akutläkare och skyddsombud på akuten i Lund.

Akutmottagningen i Lund har 10 färdiga dubbelspecialister och 15 ST-läkare i akutmedicin, vilket innebär att akuten kan grundbemannas med akutläkare.

– Vi arbetar med utveckling av rutiner, direktinläggningar och patientflöden, sådant andra specialister som kommer och gör en vecka på akuten inte har intressen för. Men självklart är det svårt att få flödena att fungera när det inte finns vårdplatser.

Brist på ST-block

Även om akutläkarna i Lund nu har nått den ”kritiska massan” för grundbemanning och har tillräckligt många färdiga specialister för att kunna handleda ST-läkare är de fortfarande för få för att kunna arbeta med en rimlig belastning.

– Vi hade ett anställningsstopp 2009-2011, vilket innebär ett ”hopp” i kontinuiteten. Det talas om bristande intresse för akutmedicin, men det ser inte vi – vi ser brist på ST-block.

På akutmottagningen i Lund arbetar tre team ledda av akutläkare. Akutläkarna har larmtelefonerna för neurologi, medicin och kirurgi och ansvarar för krisplanen. Intresset är också stort för forskning om det akuta omhändertagandet. Behovet av forskning, utveckling och handledning är också svaret på den klassiska frågan ”hur länge orkar man arbeta på akuten?” menar Essi Kääriäinen.

Stor bredd

– Man kan arbeta i en handledarroll, utveckla egna intressen, till exempel för trauma. Arbeta med triage, ge telefonstöd till ambulans, vara en länk till boenden och så vidare. Man kan ta allt från att handlägga enklare ”see and treat”-patienter på triage till att ta ställning till avbrytande av HLR, arbeta på akutvårdsavdelning… Det går att byta position.

– Vi har inte så mycket specialister från andra avdelningar, vilket vi skulle behöva ibland. Ibland har det uppfattats som att vi tränger in på andras gebit. Men genom att vi randat mycket på andra kliniker har vi vänt opinionen och jag tror att de flesta upplever att vi är en tillgång i dag.

Börjar ST-utbildningen med akutmedicin

På Helsingborgs lasarett finns 5 färdiga specialister och ett 20-tal ST-läkare i akutmedicin. Sedan 15 möjliga ST-läkare hoppat av tilläggsspecialiteten akutsjukvård beslutade man sig för att lägga om utbildningen så att den inleddes med tilläggsspecialiteten akutmedicin.

Tanken vara att sedan ta basspecialiteten i exempelivs internmedicin eller kirurgi ”på toppen”, eller om man så vill, chansa på att Socialstyrelsen ska fatta beslut om att göra akutmedicin till basspecialitet.

Av akutens tre diskar är en ständigt bemannad med akutläkare som kan ta alla patienter oavsett specialitet.

– Vi gör jämförelser hela tiden. Det är en oerhört effektiv disk vad gäller tidiga beslut, ledtider, diagnoser och beslut om vårdnivå.

Stöd från ledningen

Tillgången till färdiga akutläkare som handledare är en framgångsfaktor, enligt Kjell Ivarsson, chef på akuten.

– Vi har ett patientunderlag på cirka 300 000 personer och traumamässigt är vi tyvärr troligen störst i Skåne. På ett mindre sjukhus blir utbildningen förstås svårare.

Starkt stöd från ledningen är en annan sak som behövs i akutläkarprojekt, inte minst för att komma över en inledande misstro.

– Det finns ett kulturellt motstånd mot att släppa in en ny specialitet utan bakgrund i Sverige, och en viss oro för hur den egna specialiteten ska förändras.

Generalistisk vårdavdelning

– Om 5-10 år kan nästan all verksamhet på akuten skötas av akutläkare. Det innebär helt andra jourlinjer än i dag och att andra specialiteter kan behöva se över sin bemanning. Inom vissa specialiteter vill man att akutläkarna tar över allt redan nu, men framförallt internmedicinarna är mer försiktiga. Akuten är viktigare för deras kärnverksamhet. Men oavsett specialitet finns ett genuint intresse som genomsyrar hela sjukhuset.

Akutmottagningen i Helsingborg har två utvecklingsprojekt på gång; en ny generalistisk vårdavdelning ska öppna till hösten med amerikanska clinical decision units (CDU) som förebild, vilket innebär ett tillskott på 10-12 vårdplatser.

– Vi vill också arbeta med att utveckla den prehospitala akutsjukvården, med bland annat stöd till ambulansen.