Nyhetsarkiv

Bristen på patologer försenar effektiviseringen av cancervården

De regionala cancercenter som är under uppbyggnad i Sverige och som ska effektivisera cancervården riskerar att inte klara av jobbet på grund av bristen på patologer.

Ulrika Hansson tycker att situationen är oroväckande. Hon menar att en anledning till dagens problematiska situation är att det ekonomiska ansvaret för ST-tjänster flyttades över från staten till enskilda kliniker i början på 1990-talet.

– Ingen tog ett totalt ansvar. Trots bristen på patologer har många sjukhus valt att ta in pensionerade specialister istället för att inrätta ST-tjänster. Under en tid fanns bara 25 ST-tjänster inom patologi i hela Sverige. På kort sikt har det varit ett sätt för klinikerna att spara pengar, men idag har det blivit en stoppkloss i cancervården, konstaterar Ulrika Hansson.

”Vi måste tänka om”

Idag finns 75 ST-tjänster i landet vilket ses som tillfredsställande. Problemet är att det tar tid innan patologer under utbildning kan arbeta självständigt, betydligt längre tid än inom andra specialiteter.

– Det dröjer ofta ända upp till tre år innan de kan göra ett självständigt arbete. Men bristen gör att vi kanske måste tänka om och låta dem börja arbeta mer självständigt inom vissa områden, säger hon.

I dag finns 192 specialister inom patologi i Sverige. För att effektivisera verksamheten och hinna med alla tumörprover skulle antalet behöva fördubblas, menar Ulrika Hansson. Få patologer vid universitetssjukhusen arbetar heltid kliniskt. I tjänsten ingår oftast även forskning och undervisning, förklarar hon.

Patologin har fått ökad betydelse det senaste decenniet. Cancertumörer utgör närmare 80 procent av arbetet.

Betydligt fler prover i dag

I dag tar man betydligt fler prover än tidigare. Det handlar om att fastställa i vilken undergrupp tumören ingår, tumörutbredning och hur aggressiv den är.

Med molekylärgenetiska metoder kan man undersöka egenskaper hos tumören och ge specifika läkemedel till exempelvis bröst- och lungcancerpatienter.

För att veta vilka cancerpatienter som har nytta av ett visst läkemedel måste tumörproverna också testas för olika läkemedelsmarkörer. Det här är en förväntad utveckling också inom andra cancerområden med fler och fler specialdesignade läkemedel och färre generella läkemedel. Det innebär att patologin kommer att få en ännu större betydelse inom cancervården.

Det är i laboratoriet som det avgörs vilken behandling som kan hjälpa patienten maximalt.

– Vårt jobb har blivit intressantare med fler specialgranskningar och fler infärgningar. Men vi har också fått mer att göra, samtidigt som vi har haft stora pensionsavgångar och ett stort antal patologer har flyttat till Danmark, berättar Ulrika Hansson.

De senaste tre åren har ett 15-tal patologer lämnat Sverige för att istället jobba i Danmark. Lönerna är högre, den danska kronan mer värd och grannlandet erbjuder dessutom en betydligt lägre skatt under de första tre åren till specialister inom bristområden.

Utbrett missnöje

– Jag tror inte att det enbart handlar om pengar utan mer om ett utbrett missnöje med arbetssituationen här, säger Ulrika Hansson.
Hon menar att något måste göras för att locka hem dem igen och stoppa att fler specialister lämnar landet.

I Västra Götaland och Skåne har biomedicinska analytiker specialutbildats för att skära ut tumörprover, något som annars är en del av patologens arbete. Fler biomedicinska analytiker som gör delar av patologens arbete kan bli aktuellt för att klara det ökade trycket inom cancervården.
Digitalisering har ännu inte slagit igenom på bred fromt inom patologin. I Sverige är det främst Kalmar som utmärkt sig och som dessutom är världsledande inom området. Men patologin befinner sig i en brytningstid där bristen på specialister kan göra att IT, ny teknik och andra yrkesgrupper snabbt kan göra sitt intåg inom specialiteten. Men Ulrika Hansson tror att det dröjer länge innan den traditionella patologen har ersatts.

– Ännu så länge är det ögat och mikroskopet som är de viktigaste arbetsredskapen. För att bli en riktigt bra patolog krävs lång erfarenhet och att man har byggt en bildbank i huvudet, som gör att man snabbt kan känna igen olika avvikelser, säger Ulrika Hansson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera