Nyhetsarkiv

Brist på studier och långtidsuppföljningar

Per Blomström, kardiolog på Akademiska sjukhuset:

– När vi behandlar förmaksflimmer behandlar vi patientens svåra symtom. Det finns inga studier som visat att vi förlänger patientens liv med dessa metoder eller hur väl vi kan eliminera förmaksflimret. Vad vi åstadkommer på sikt är outforskat. Vi vet inte om sjukdomen försvinner och om patienten får bättre hjärtfunktion. För sådana studier krävs det långtidsuppföljningar på ett större antal patienter.

Carina Blomström Lundqvist, kardiolog och adjungerad professor:
– I USA planeras en studie på cirka 3000 patienter som ska kartlägga om överlevnaden ökar och risken för stroke minskar om patienten blir av med flimret med hjälp av kateterablation.

– Det finns inga studier som bevisat att en patient som har permanent flimmer utan symtom får bättre livskvalitet om patientens rytm återställs, säger Carina Blomström-Lundqvist.

– Det finns flera europeiska och amerikanska randomiserade studier publicerade där kateterablationer jämförs med farmakologisk behandling. De visar att behandling med kateterablation ger patienten flimmerfrihet i högre grad än behandling med läkemedel, men studiernas korta uppföljningstid på bara ett år har fått kritik. Därutöver saknas kontinuerlig monitorering av hjärtrytm för att säkerställa flimmerfrihet.

Orsakerna till förmaksflimmer och förloppet är inte heller kartlagt. Det finns många metoder att behandla förmaksflimmer, men vi vet inte vilken som är bäst mot vilken typ av flimmer, säger Carina Blomström Lundqvist.

– Det behöver göras randomiserade studier som jämför kateterablation med läkemedel på lång sikt när det gäller flimmerfrihet, blodförtunnande behandling och livskvalitet.

– Här i Uppsala planerar vi en studie som ska avgöra vilken operationsmetod som är bäst vid minimaze kirurgi. Det är oklart vilken betydelse den vagala innervationen har för uppkomst av förmaksflimmer. Idag försöker man påverka den vagala innervationen rutinmässigt vid minimaze men effekten av detta behöver kartläggas närmare säger Per Blomström.

Mircea Dobre, thoraxkirurg på Universitetssjukhuet i Lund.
– Holland och Barcelona i Spanien har satt igång en gemensam studie där patienter som abladerats en gång utan lyckat resultat randomiseras, så att hälften opereras med titthålskirurgi (minimaze) och hälften får en andra behandling med kateter. Det är en viktig studie för den kommer att visa vad som är bäst, kateterbehandling eller kirurgi.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera