Nyhetsarkiv

Blev utan ALF-medel trots framgångsrik forskning

I snart 20 års tid har hon därför forskat på antibiotikaanvändning.

– Det har varit otroligt tillfredsställande. Jag har ägnat all min forskningstid åt detta, för jag vill inte vara med om den dagen då våra barn och barnbarn står utan behandling vid helt vanliga banala infektioner.

I tre år har Inga Odenholt varit med att driva världens största antibiotikastudie, bland annat studerat antibiotikainducerad diarré, antibiotikakoncentration i lungvävnad och vilka kliniska kännetecken som finns för att upptäcka svår blodförgiftning.

I dag består Inga Odenholts forskagrupp, förutom henne själv av; Peter Lanbeck, överläkare, Marlene Wullt, specialistläkare och doktoranden och specialistläkaren Jonas Ahl. Alla i gruppen är anställda på infektionskliniken på Malmö allmänna sjukhus.

Deras forskningsprojekt som kallas ”Rationell antibiotikaanvändning med särskild hänsyn till effekt och resistensutveckling” är ett föredömligt exempel på basal patientnära klinisk forskning som gett snabb nytta till sjukvården.

Världens största antibiotikastudie
2003 påbörjades världens största antibiotikastudie. Under en veckas tid registrerades 13.000 patienter som stod på antibiotika på cirka 80 procent av alla sjukhus i Sverige. Forskargruppen undersökte bland annat diagnos, om patienterna fick rätt antibiotika, hur antibiotikan gavs och varför.

2004 upprepades studien och 2005 analyserades svaren.
Fyra problemområden identifierades som Inga Odenholt och hennes kollegor nu sprider information om till läkarkollegor runt om i Sverige.

Inga Odenholt:
– Det kommer inte en massa ny antibiotika så vi måste rätta till felanvändningen av de vi har så att vi kan behålla dem.

Här är de fyra stora felen som görs som måste rättas till enligt Inga Odenholt.
• Användningen av cefalosporiner måste minska vid samhällsförvärvad lunginflammation. Där bör man hellre använda vanligt penicillin.

• Det ges alldeles för mycket antibiotika förebyggande vid kirurgisk bukkirurgi. Det räcker med en dos, men det visade sig att i 60 procent av fallen fick patienten antibiotika mer än ett dygn.

• Vi använder alldeles för mycket antibiotika av en grupp som heter kinoloner. Det är inte bra eftersom kinoloner ger antibiotikaresistens inte bara inom den egna gruppen utan även inom andra grupper.

• Vi har alldeles för hög andel av vårdrelaterade infektioner. Patienterna får sina infektioner när de ligger inne på sjukhuset och så får det inte vara.

Omedelbart efter det att forskningsresultaten var klara påbörjades ett upplysningsarbete där läkarkollegorna runt om i landet informerades om hur de bör ändra på saker och ting.

På Malmö allmänna sjukhus har Inga Odenholt idag besökt i stort sett alla kliniker från kirurgklinikerna till kvinnokliniken och presenterat data från studien.

– På plastikkirurgen har vi exempelvis gått igenom all antibiotikaprofylax som gjorts inför samtliga operationer och efter tre möten kommit fram till en handlingsplan underskriven av mig och chefen på plastikkirurgen. Så nu har plastikkirurgen ett pm som säger hur läkarna ska göra som alla är överens om.

Under 2006 ska en ny stor studie göras för att se om informationen nått fram och antibiotikaanvändningen ändrat sig något inom de områden som studien pekade ut.
Förutom ALF-medel har Region Skånes beställarnämnd skjutit till pengar till Inga Odenholts STRAMA-arbete på infektionskliniken.

Utan ALF-medel i år
Men nyttiga och lyckosamma projekt är ingen garant för nya ALF-medel så i år blev Inga Odenholts projekt ”Rationell antibiotikaanvändning med särskild hänsyn till effekt och resistensutveckling” utan pengar.

– Det är de här jättestora grupperna som får pengarna. Det behövdes 16 poäng. Vi fick 15,5 poäng och hamnade under gränsen. Det är jättetråkigt och känns konstigt att inte få avsluta ett påbörjat projekt.

– STRAMA-arbetet klarar vi med beställarnämndens pengar, men exempelvis lungprojektedelen hotas och det blir svårare att hålla ihop forskargruppen. Värst drabbas min doktorand som inte kan frikopplas. Nu får han forska på fritiden, men det är svårt att samla ihop tillräckligt med patienter om man inte är ledig en längre tid.

”Det borde finnas två nivåer för ALF-medlen”

Inga Odenholt tycker att det är synd att ALF-medlen som ska vara en ersättning för intrång i sjukvården delas ute efter samma principer som anslagen från Vetenskapsrådet.

– Nu anses inte vår forskning tillräckligt ”fin” eftersom vi inte forskar på molekylärnivå eller bedriver genetisk forskning, men någon måste göra de basala saker som vi gör och till det måste det finnas pengar. Jag tycker att det borde finnas två nivåer så att en större del av ALF-medlen verkligen går till patientnära klinisk forskning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera