• 21 november 2016
• 0
• AV: Charlotte Ågren

Inom svensk sjukvård ställs allt högre krav på gröna alternativ. Men det finns fortfarande en del ömma tår. Läkemedelsproduktionen är ett problem som inte seglat upp förrän på senare år.

Annika Christensson är miljöchef i Landstinget Blekinge som eftersträvar en mer hållbar läkemedelshantering.

Vad gör ni i Blekinge?

– Vi ställer både miljökrav och sociala och etiska krav när vi upphandlar läkemedel. Varje leverantör får skriva på uppförandekoden, att de följer miljö­lagar och ILO:s kärnkonventioner.

Det är lätt att signera ett papper. Hur vet ni att leverantörerna talar sanning?

– Revisioner är en viktig del. Vi har kommit en bit på vägen med att följa uppställda krav. Vi har till exempel påbörjat en revision av läkemedels­leverantörer. Vi börjar med en skrivbord­srevision. Nästa steg kan vara att vi åker till den svenska leverantören, eller gör en på-plats-revision.

Varför ska svenska skattebetalare bry sig om miljön i Indien?

– För oss i landstinget är det en fråga om trovärdighet och ansvarstagande att vi inte har barnarbete, dåliga arbetsförhållanden eller miljöförstöring i våra leverantörsled. Vi vill inte bidra till försämrad hälsa för befolkningen i utvecklingsländer, där en stor del av produktionen sker.

Vad gör ni här hemma?

– Vi jobbar till exempel internt med att inte ha överförskrivningar och vi försöker få ner antibiotikaförskrivningen. Landsting ska inte förorena miljön, eller slå undan benen för oss själva genom att öka antibiotikaresistensen. Vår verksamhetsidé är att folk ska vara friska och miljöfrågorna är en viktig del i det.

Vad kan en enskild läkare göra?

– Som enskild läkare kan du läsa miljöinformation på fass.se. Sen handlar det framför allt om att inte överförskriva läkemedel. Som patient handlar det om att inte hamstra läkemedel eller använda läkemedel i onödan. I Sverige bränns läkemedel för ungefär två miljarder kronor varje år. I Blekinge inför vi nu ett internt sjukhusapotek just för att minska lager och kassation. Tidigare hade varje klinik enorma förråd där mycket fick slängas när det blev gammalt. Istället inför vi nu vid årsskiftet ett eget sjukhusapotek där man kan låna sällanläkemedel mellan klinikerna. Det är både miljö-, hälsomässigt och ekonomiskt smart.

Varför går arbetet framåt hos er?

– Vår sjukhuschef Lars Almroth, en barnläkare, är jätteangelägen om miljöfrågor. Vi har också en bred politisk enighet kring vår miljö- och hållbarhetsplan. Hos oss får alla chefer en obligatorisk miljö- och hållbarhetsutbildning i chefsutvecklingsprogrammet. Det som inte chefen är intresserad av är ingen annan intresserad av heller.

Läkemedelsfrågan har inte debatterats lika mycket som till exempel återvinning. Varför?

– Läkemedel har varit lite fredade. Man har inte sett dem som kemikalier och miljöproblem. Sen har undersökningar dykt upp där man hittat rester av läkemedel i miljön. Sedan ungefär tio år tillbaka har vi förstått att det här är ett problem. Läkemedelsfrågan är komplex och svår, men det är ett miljöproblem som vården har ett stort ansvar för. Läkemedel är ett av vårdens viktigaste verktyg som vi behöver värna. Om inte vi gör detta – vem gör det då?

Fotnot: Mer info om läkemedel och miljö finns på forskningsprogrammet Mistra Pharmas webbsajt. Mistra Pharma är världens största forskningsprogram kring läkemedel och miljö som pågick mellan 2008 och 2015.