Billig sjukhusmat kan bli dyr för landstingen
Tommy Cederholms forskning är främst inriktad på patienter med kroniska sjukdomar och på äldre patienter. Han betonar att det dagliga näringsintaget är av största vikt för dessa patienter.
Att sjukhusmaten enbart ses som en kortsiktig ekonomisk fråga, menar han får allvarliga konsekvenser för patienternas möjlighet att återhämta sig och tillfriskna. På längre sikt kan det bli en riktigt dålig affär för landstingen.
Tommy Cederholm (bilden) ingår i den expertgrupp vid Socialstyrelsen som jobbar med föreskrifter för sjukhusmaten och är också ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa.
God näringsstatus underlättar läkning
– Matens kvalitet har stor betydelse för sjuka patienter. Den ska förse kroppen med byggstenar för att klara av påfrestande behandlingar. Sjukdom och skada utsätter kroppen för belastningar som kräver att det finns god tillgång till näringsämnen och energi för att bygga de proteiner som krävs i en läkningsprocess. En god näringsstatus förebygger och underlättar läkning av sjukdom, konstaterar han.
Han pekar exempelvis på att muskelfunktion och infektioner hos KOL-patienter påverkas av patientens näringsintag. Ett annat exempel är höftfrakturer som får allvarliga konsekvenser för äldre patienter om näringsintaget inte är tillräckligt.
– Därför är det av största vikt att äldre patienter opereras snabbt. Får de vänta förvärras den katabola processen och resultatet av operationen riskerar att bli sämre, säger han.
Näringsstatus i journalerna
En pågående europeisk kartläggning som hittills samlat över 90 000 patienter visar på ett tydligt samband mellan överhoppade måltider och en ökad risk att dö i förtid.
Samtidigt visar aktuella meta-analyser övertygande att dödlighet och komplikationer reduceras om patienter med dåligt näringsintag får nutritionsbehandling. Dessutom har försök vid bland annat Ersta visat att om särskild omsorg läggs vid matrutinerna äter patienterna 15-20 procent mer, medan spillet minskade i motsvarande grad.
Tommy Cederholm vill att patientens näringsstatus ska anges i journalen redan vid inskrivningen.
– Där ska finnas med uppgifter om patienten är underviktig, har gått ner i vikt, har dålig aptit, svårt att tugga, eller behöver specialkost. En vårdplan ska upprättas och den ska naturligtvis följas upp, säger han.
Det är också viktigt att se betydelsen av det tvärprofessionella samarbetet när det gäller patientens kost och näring.
– Många professioner är inblandade i kostfrågan vilket gör att de lätt hamnar mellan stolarna. Läkargruppens engagemang är avgörande för en god nutritionsvård. Därför är det mycket positivt att Läkarförbundet tagit upp kostfrågan och tänker driva den, säger Tommy Cederholm.