Nyhetsarkiv

Riksarkivets bevarandechef hyllar pappret

Digitalt är bra men papper är fortfarande oöverträffat på några punkter. Åtminstone om man frågar mannen med ansvar för bevarande på Riks­arkivet.

I källaren på Riksarkivet i Stockholm finns fortfarande fullt läsdugliga dokument från slutet av 1400-talet. Och papper är fortfarande år 2015 det optimala mediet när det kommer till information som behöver sparas riktigt, riktigt länge. Det menar Jonas Palm, arkivråd och chef för avdelningen för informationsbevarande på Riksarkivet.

– Fördelen med papper är ju att om man gör allt enligt konstens regler så är det bara att lägga undan det så länge man håller ett bra klimat. Man behöver aldrig lägga energi på att reaktivera, kopiera eller kontrollera det, säger han.

– Gemene man kanske tror att det digitala materialet går att behandla likadant som papper, att det bara är att spara ner alltihop på en hårddisk och lägga undan, men riktigt så enkelt är det inte.

Digital information kostar mer

För det är just det ständigt återkommande problemet med reaktiviering och migrering* av den digitala informationen som gör att den bevarandeformen i längden kostar så mycket mer energi, tid och pengar.

Till migrering och kontroll av det digitala materialet så inget har gått förlorat, går det åt kvalificerad personal – och personal innebär per automatik höga lönekostnader, berättar Jonas Palm.

Kostnaden för bevarande av en hyllmeter papper uppskattar han till ungefär en tredje­del av summan det kostar att bevara samma mängd information i digital form.

– Reaktiviering är inte heller något man kan välja att göra eller inte göra. Det är ett måste hela tiden för att den digitala informationen inte ska försvinna. Och det går inte att vänta med det i fem eller tio år för att spara pengar – för då finns plötsligt inte tekniken längre. Ta 90-talets diskettstationer till exempel. Var köper du en sådan idag? säger Jonas Palm.

Snabbhet en fördel

Fördelen med det digitala ligger i stället i att informationen som lagras går att behandla och sprida snabbt, menar Jonas Palm.

Men om nu papper är så bra – varför bevarar man inte sin information så på Riksarkivet?

– Det är helt enkelt så att den digitala information vi får från olika myndigheter kräver digital lagring. Annars kommer en mängd information att gå förlorad och det blir i många fall för dålig upplösning om man skulle skriva ut till exempel bilder på papper. Men vi tar även emot omkring 15 000 hyllmeter papper om året så helt digitalt är inte arkivet ännu.

Finns det någon fara med att allt mer av vår information lagras digitalt?

– Den största faran är väl om det kommer en elektromagnetisk puls som slår ut alltihop.

Fotnot: Migrering innebär att man flyttar över (migrerar) program, data eller hårdvara till en annan tillämpning eller plattform eller att man gör äldre versioner av data läsbara i nyare versioner av program eller operativsystem.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera