COVID-19: DIGITAL VÅRD

Berggren: Fler digitala läkarkontakter hade löst många problem i krisen

Sjukstugor i Västerbottens inland har svårt att erbjuda läkare till särskilda boenden. Nu undersöker ett projekt om digitala läkarkontakter kan öka kontinuiteten och tryggheten för de äldre. Områdeschefen Peter Berggren är övertygad om att upplägget även hade kunnat råda bot på många av problemen i pandemin.

– Om det finns en läkare som kan ta fram vårdplaner, göra bedömningar och ge omvårdsteamet riktlinjer på ett kontinuerligt sätt förbättras förutsättningarna för en god vård väsentligt, säger han, och fortsätter:

– De digitala arbetssätten erbjuder ju samtidigt tydliga fördelar i pandemin, i och med att man kan reducera de fysiska mötena. Man kan erbjuda service på ett mer säkert sätt.

I höstas inleddes projektet ”Digifysiska vårdkontakter ökar tryggheten för personer på särskilda boenden” med syftet att stärka kontinuiteten. Projektet är ett samarbete mellan Region Västerbotten, forskningsinstitutet Rise och den digitala vårdgivaren Kry – där regionen är projektägare, Rise sköter projektadministrationen och Kry utvecklar en arbetsstruktur.

– Vi har hittills haft en god samverkan med alla parter. Vi försöker bygga upp ett modernt system tillsammans och det verkar onekligen lovande, säger Peter Berggren, som är områdeschef för närsjukvården i södra Lappland.

Han framhåller att han är medveten om att det kan upplevas som kontroversiellt att samarbeta med ett nätläkarföretag.

– Jag kan för egen del ogilla delar av deras affärsmodeller, men samtidigt är de genomdigitaliserade på ett sätt som regionerna inte är. De är duktiga på att använda digitaliseringens och teknikens möjligheter för att leverera vård. De har dessutom goda läkarresurser. Låt oss testa att använda deras kunskap och resurser till att hjälpa de som behöver vården mest och sedan får vi analysera resultaten.

Bakgrunden är det faktum att regionen har i uppdrag att se till att det finns läkare tillgängliga vid de medicinska ronderna på särskilda boenden, men att det samtidigt saknas fasta läkare på vissa enheter i södra Lappland. På sjukhusstugan i Malå arbetar exempelvis enbart stafettläkare.

– Det har varit svårt att rekrytera under en mycket lång tid. Jag kan inte säga exakt hur länge, men det rör sig om många år. Vi har absolut inte ”gett upp” om att kunna anställa läkare på plats. Vi har en annons om en ledig läkartjänst i Malå ute just nu. Men vi har insett att det är svårt, säger Katarzyna Wikström, projektledare för God och nära vård i södra Lappland.

Samtidigt som det råder brist på allmänläkare och geriatriker måste regionen förhålla sig till avståndsfaktorn. Avståndet till särskilda boenden kan vara uppemot 19 mil.

Det, tillsammans med rekryteringsproblematiken, gör att regionen nu vill testa något nytt.

Peter Berggren tror starkt på den digifysiska vårdmodellen med digitala läkarkontakter. Foto: Adam Öhman/Arkiv

Från början var planen att läkarna i ett inledande skede av projektet skulle besöka de äldre fysiskt vid ett tillfälle, för att sedan hålla kontakt med dem och omsorgspersonalen digitalt i samband med ronderna en gång i veckan. Pandemin har dock satt käppar i hjulet för den idén, och läkarna har i stället fått träffa patienterna digitalt direkt. De första patientbesöken ägde rum för inte särskilt länge sedan.

– Signalerna som jag har fått är att alla är peppade. Känslan är att det här kan bli riktigt bra, säger Peter Berggren.

För närvarande ingår kommunerna Malå och Vilhelmina i satsningen, men med tiden kan fler kommuner bli involverade. Kry står under projekttiden för de digitala läkarkontakterna, men även detta kan komma att ändras. I praktiken handlar det för närvarande om två läkare från Kry som är inkopplade i projektet – en ordinarie och en som kan täcka upp vid behov. Men hur det kommer att se ut om projektet blir permanent är ännu oklart.

–  Om vi får ett bra resultat kanske vi fortsätter att arbeta på detta sätt, men då har vi kanske en övertalighet någon annanstans i regionen och kan lösa bemanningen på så sätt. Alternativt kanske vi upphandlar tjänsten, säger Katarzyna Wikström.

Nyligen presenterade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en granskning som visade att samtliga regioner under pandemin brustit i medicinsk vård och behandling av äldre personer på särskilda boenden. Ingen av regionerna har enligt myndigheten tagit det fulla ansvaret för att säkerställa en individuellt behovsanpassad vård och behandling.

Västerbotten är således inget undantag. IVO konstaterar att äldre i regionen som bor på särskilda boenden inte har fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19.

Peter Berggren menar att man för närvarande tittar på kritiken internt via chefsläkarna och att han inte vill föregripa utredningen. Men också att regionen tror starkt på att en digifysisk vårdmodell med digitala läkarkontakter kan stärka kontinuiteten och kvaliteten på vården på särskilda boenden.

– Vi ser uppenbara fördelar med upplägget både nu under pandemin och på sikt.

Projektet ska utvärderas i juni nästa år. Boende, anhöriga, läkare och omsorgspersonal ska få ge sina åsikter i intervjuer som Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman ska genomföra.

– Vi befinner oss ju i en mycket speciell tid och Västerbotten har på flera sätt drabbats mer nu än i våras. Min bild är dock att folk generellt litar på att systemen fungerar. Vi har upparbetade arbetssätt och kontaktvägar, inte minst mellan regionen och kommunerna, som vi använder nu, säger Peter Berggren.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-01

Prenumerera